Sex viktiga saker som du bör veta om programmet Rättvis förändring

Klimatförändringen tvingar oss att snabbt minska utsläppen. Programmet Rättvis förändring är De Grönas svar på hur Finland ska bli koldioxidneutralt före 2035. Riksdagsledamoten och ledaren för arbetsgruppen för Rättvis förändring Iiris Suomela berättar hur förändringen påverkar vår vardag – såväl vår rörlighet, konsumtion som vårt matbord – och hur det lyckas utan att de svagaste hamnar i kläm och utan att vi måste pruta på livskvaliteten.

1. Slut på engångskulturen

Till de principer som ingår i programmet Rättvis förändring hör att produkter måste tillverkas så att de tål konsumtion och går att reparera. Det är inte rättvist att tvinga människor att köpa nytt bara för att öka konsumtionen. Det behövs mer reparations- och underhållstjänster t.ex. för kläder och hushållsapparater.

”Vi vill få ett slut på engångsprodukterna. Det är helt absurt att man i vissa mobiltelefoner inte kan byta batteri utan att telefonen nästan helt måste tas isär”, säger Iiris Suomela, som är riksdagsledamot för De gröna och ledare för arbetsgruppen för Rättvis förändring.

Nuförtiden är nytt ofta billigt jämfört med vad en reparation kostar. En orsak är att det i Finland finns anständiga arbetsvillkor för dem som arbetar med reparationstjänster, medan jungfruliga råvaror ofta produceras i länder där arbetsvillkoren är svaga och de mänskliga rättigheterna inte respekteras. Produktionen av råvaror är ofta förknippad med allvarliga miljöolägenheter.
Därför måste råvarorna återvinnas så länge som möjligt, och återvinningen av dem för nya ändamål ska effektiviseras och underlättas.

Grönt mål: En omfattande ”Right to repair”-reglering av apparaters reparationsmöjligheter stöder cirkulär ekonomi och skapar arbetstillfällen. Likaså effektivisering av återvinningen av textilier, elektronikavfall, plast och byggmaterial.

2. Hållbara val enklare och billigare

Rättvis förändring syftar till att stoppa klimatförändringen och till att Finland ska vara koldioxidneutralt före 2035.

Eftersom förändringar också i vardagen är oundvikliga, är det viktigt att de som har det sämst ställt inte blir lidande och betalare.

Programmet Rättvis förändring vill bekämpa klimatförändringen, fattigdomen och ojämlikheten på samma gång. Det gjorde Iris Suomela varm att märka att de åtgärder som presenteras i programmet har varit grön politik sedan början av 1980-talet.

En hantverkare reparerar ett läderbälte ”De gröna har sedan dess drivit frågor om till exempel basinkomst och miljöskatter som avviker från traditionellt ekonomiskt tänkande. Osmo Soininvaara skrev redan då om många åtgärder för en rättvis förändring.”

Ett viktigt mål för en rättvis förändring är att allt fler finländare ska kunna göra hållbara och etiska val i sin vardag. Nu är det svårt eller till och med omöjligt att skilja dessa produkter från andra i affären.

”Ingen ska vara tvungen att mellan hyllorna fundera över om man av misstag köper produkter som producerats med barnarbetskraft.” Ett klimatvänligt alternativ ska alltid vara billigare än ett förorenande. Det innebär till exempel att baljhavre bör kosta mindre än köttfärs, eftersom koldioxidutsläppen från köttproduktionen är flera gånger högre än utsläppen från grönsaksproduktionen.

Vi står inför en enorm utmaning, eftersom förslagen i programmet Rättvis förändring – om åtgärderna genomförs – skulle omvälva logiken i hela det ekonomiska systemet. Nu strävar man efter en kontinuerlig tillväxt, vilket i sin tur kräver en kontinuerlig ökning av konsumtionen. ”Vi måste bli kvitt detta och övergå till en måttlig resursförbrukning överallt.”

Grönt mål: Utveckla produktmärkningen och lagstiftningen om reklam så att det blir lätt för konsumenterna att välja en hållbar produkt. Genom en företagsansvarslag åläggs företagen att iaktta minimikriterierna för hållbar verksamhet.

3. Gröna alternativ för trafik och transport

Största delen av de finländska klimatutsläppen kommer från maten, trafiken och boendet. En tredjedel av koldioxidavtrycket utgörs av trafik, lika mycket uppstår av boende och därtill relaterad energianvändning. Mat och dryck står för en femtedel av koldioxidavtrycket.

Vi måste ta itu med dem. Men De Gröna vill att förändringarna i vardagen ska vara rättvisa. Man måste beakta att människornas vardag varierar stort på olika håll i Finland.

Rättvisa innebär t.ex. att ”mormor i stugan” inte ska behöva betala för en energirenovering, även om hemmen inte längre kan värmas upp med fossil olja. Man behöver inte heller avstå från sin bil om avstånden är långa och det inte finns andra alternativ.

”Biltrafiken måste minskas, eftersom det inte är möjligt att el- och biogasbilismen ökar tillräckligt snabbt. Få åker dock bil för nöjes skull, utan till exempel på grund av brådska eller för att det är lättare. Det måste finnas bättre alternativ för dem.”

Största delen av finländarnas resor är mindre än 10 kilometer långa och körs i tätorter. De Gröna anser att det finns råd att minska dessa körkilometrar. Cyklingen måste naturligtvis utökas. Men det bästa sättet att minska biltrafiken är att utveckla kollektivtrafiken, i synnerhet spårtrafik med låga utsläpp.

”Biljettpriserna måste sänkas och lösningar skapas som gör vardagen smidigare. Människorna använder inte metro i första hand för att det är hållbart, utan för att det är snabbt och behändigt.”

Man bör kunna ta sig mellan städer och länder med tåg. Därför bör man satsa pengar på att utveckla spårförbindelserna, till exempel via flygskatt.

Flygskatten är en central princip i programmet Rättvis förändring: förorenaren betalar. Det ska kännas i plånboken att utsläppen ökar. Flygskatt leder till högre flygpriser, vilket för en del finländare innebär att pengarna inte på samma sätt som tidigare räcker till för flygresor.

”Med tanke på klimatet är det klart att allt fler flygresor måste lämnas ogjorda. Fjärrturismen är redan nu lyx, alla har inte råd med det. Fjärresorna dras inte in, men utsläppen måste återspeglas i flygpriserna. Nu är flygandet nästan inte alls beskattat.”

Grönt mål: Avdrag för arbetsresor och kilometerersättning oberoende av färdsätt, vilket också skulle berättiga till ersättning för gång och cykling.

4. Kompensation för förändringens tilläggskostnader för låginkomsttagare

Rättvisa innebär också att förutsättningarna för att leva bibehålls överallt i Finland. Till exempel i områden med långa avstånd och dåliga trafikförbindelser ska man även i fortsättningen kunna köra diesel- eller bensinbil. Alla har inte råd med en elbil, men det är möjligt att göra det ekologiska alternativet möjligt för fler genom att fortsätta med stödet för anskaffning av elbil och stödet för biogas- och etanolkonvertering och genom att införa skrotningspremie. Användningen av fossila bränslen måste minskas framför allt i städerna.

Bensin- och dieselskatten måste höjas, men tilläggskostnaderna kan kompenseras i de områden där det finns få alternativ till bil.
”En möjlighet att genomföra kompensationen kan vara ett regionalt tillägg till koldioxidutdelningen”, säger Suomela.
Koldioxidutdelning innebär att inkomster som inflyter genom miljöskatter delas ut till finländarna i form av utdelning. Detta kan genomföras enligt principerna för De Grönas basinkomstmodell, varvid den progressiva beskattningen automatiskt skulle dra av utdelningen från de största inkomsttagarnas inkomster.

Regional kompensation innebär att t.ex. de som har nackdel av bensin- och dieselskatten i glesbygden får större koldioxidutdelning än andra.

Till logiken bakom rättvis förändring hör också att staten stöder ägarna till småhus när de byter uppvärmningssätt från oljepanna till t.ex. klimatvänligare jordvärme.

Många praktiska metoder för att bekämpa klimatförändringen kräver extra kostnader, vilket innebär att de drabbar dem som har de allra lägsta inkomsterna. Det skulle inte vara rättvist. Därför vill De Gröna förbättra den sociala tryggheten, lindra beskattningen av små förvärvsinkomster och i stället för att beskatta arbete övergå till att beskatta miljöolägenheter och ägande.

En viktig del av rättvis förändring och ett viktigt sätt att stödja sysselsättningen är basinkomsten, en slags medborgarlön som varje finländare skulle få utan motprestation. Basinkomsten tryggar t.ex. lågavlönade, frilansare samt hyres- och deltidsanställda.
”Det nuvarande systemet för social trygghet består av tiotals olika förmåner med sina karenser, villkor och begränsningar. På grund av splittringen faller beklagligt många genom skyddsnätet. Arbete och företagande lönar sig inte alltid, eftersom även små inkomster kan leda till att hela den sociala tryggheten går förlorad”, säger Suomela.

Basinkomsten skulle ge flexibilitet i olika livssituationer och hjälpa människor att anpassa sig till förändringen. Till exempel under coronarestriktionerna skulle basinkomsten ha garanterat inkomster för många vars inkomstmöjligheter plötsligt upphörde eller försämrades.

”På motsvarande sätt vore det alltid förnuftigt för en löntagare som blivit arbetslös att ta emot arbete, eftersom basinkomsten gradvis skulle minska först när inkomsterna är tillräckligt stora.”

Grönt mål: En lika stor koldioxidutdelning till alla kompenserar höjningarna av utsläppsskatten. Detta skulle i slutändan gynna dem som konsumerar mindre och mer hållbart. Det pågår ett EU-omfattande medborgarinitiativ om koldioxidutdelning och koldioxidskatt.

Grönt mål: Basinkomst och skattelättnader för små förvärvsinkomster kompenserar de tilläggskostnader som miljöskatter medför. På motsvarande sätt skärps kapitalbeskattningen och förmögenhetsskatt införs.

5. Individens ansvar och politiska beslut

”Människor har redan dött till följd av katastrofer orsakade av klimatförändringen. Ökenspridningen hotar inte bara jordbruket i Afrika utan också jordbruket i Sydeuropa. De förödande skogsbränderna har blivit vanligare, vilket bränderna i Sverige och Australien var ett tragiskt exempel på i fjol”, säger Suomela.

Hon påpekar att både klimatförändringen och medlen för att bekämpa den drabbar dem värst som har det sämst ställt. Suomela ger ett exempel: När havsnivån stiger kan en del människor förlora sitt hem. Eller när jobb som baserar sig på fossila råvaror försvinner finns det inte nödvändigtvis nya jobb att hitta i närområdet. Det är inte lätt att flytta någon annanstans om pengarna inte räcker ens till hyresgarantin för en ny bostad, för att inte tala om till bostadslån.

Enligt enkätundersökningar vill finländarna vidta åtgärder för att stoppa klimatförändringen. I en enkät utförd av Sitra ansåg 69 procent att konsumtionsval har betydelse medan 79 procent ansåg att en hållbar livsstil är viktig.

Den senaste tidens väckarklocka har varit den snöfria vintern i södra Finland. Översvämningsrisken har ökat i flera regioner på grund av de allt vanligare förekommande häftiga regnen, de milda vintrarna och den globalt stigande havsnivån. Också i Helsingfors kan stora områden täckas av havsvatten.

Klimatförändringen stoppas dock inte genom att bara enskilda konsumenter gör hållbara val. Det behövs politiska beslut som styr produktionen och konsumtionen, bland annat genom reglering och beskattning.

”Förändringarna gäller alla, men ansvaret för genomförandet får inte lämnas på individen. Samhällets strukturer, kultur och vanor inverkar mycket på människornas val, och de kan formas i en hållbarare riktning genom politiska val”, säger Suomela.
Grönt mål: När utsläppshandeln moderniseras och miljöskadliga subventioner och skattelättnader avskaffas är det också mer lönsamt för företagen att övergå till en mer utsläppsfri produktion.

Grönt mål: Förhöjningar av koldioxidskatten leder till mer utsläppssnåla val. Ytterligare tillämpning av EU:s koldioxidtullar på alla varor som kommer från länder utanför EU och som inte omfattas av utsläppshandeln.

6. Bättre livskvalitet genom kontrollerad förändring

I samband med klimatförändringen räknar man ofta upp bara sådant som kommer att bli dyrare eller som man helt måste avstå från. Kanske är det största målet med en rättvis förändring att var och en måste tänka på sin livsstil: betyder välfärd endast en möjlighet att konsumera?

Arbetsgruppen för rättvis förändring tycker inte det. Livskvalitet är förknippat med mycket sådant som inte alls belastar klimatet – och som inte nödvändigtvis kostar mycket. I ett rättvist, klimatvänligt samhälle blir många saker givetvis dyrare, men allt behöver inte köpas som eget. Man måste också utveckla tjänster som ökar välfärden.

”Klädutlåningstjänster är ett bra exempel på detta. I framtiden kommer det inte längre att finnas fem euros t-tröjor, men från klädutlåningar kan man få en ny klänning till priset för två för varje vecka i året. Åtminstone min livskvalitet har förbättrats avsevärt”, säger Suomela.

Det finns många andra goda exempel. Till Iittalas och Arabias Vintage-tjänst kan man sälja sina använda kärl i stället för att lägga dem i blandavfallet. Kyyti-appen kombinerar kollektivtrafikens och privata företags mobilitetstjänster i samma tjänst.

Varför kan inte livskvaliteten vara ett likadant mått som bruttonationalprodukten? I enlighet med målen för programmet Rättvis förändring bör den lyftas vid sidan av BNP, när levnadsvanorna styrs i en hållbarare riktning.
Om man vill stoppa klimatuppvärmningen vid 1,5 grader, behövs det enligt Suomela så hårda och snabba utsläppsminskningar att alla måste fås med i arbetet och också i beslutsfattandet. Om coronan lärt oss något, är det åtminstone att finländarna är kapabla till förändringar och också smarta att utveckla nya idéer.

”Den politiska ledningens uppgift är att påskynda förändringen både genom reglering och reformering av den ekonomiska politiken. Till slut sker förändringen dock i vardagen: på arbetsplatser, i matbutiker, på servicestationer och i andra situationer där människor gör val”, säger Iiris Suomela.

Grönt mål: Åldersgränsen för att rösta sänks till 16 år, eftersom ungdomarna är tvungna att leva längst med konsekvenserna av de beslut som fattas.

text: Sanna Sevänen
bilderna på Iiris Suomela: Maija Astikainen