De Grönas principprogram

1. DE GRÖNA FÖRÄNDRAR VÄRLDEN FÖR ATT LIVET PÅ JORDEN SKA BLOMSTRA
2. EN HÅLLBAR VÄRLD
2.1. Vi löser klimatkrisen och försvarar naturen och djuren
2.2. Vi gör ekonomin rättvis och hållbar
2.3. Människorna är medborgare i vår gemensamma värld

3. ETT GOTT LIV TILL VAR OCH EN
3.1. Grundrättigheterna och de mänskliga rättigheterna utgör basen för vår människouppfattning
3.2. Utbildning och bildning utgör samhällets förnuft och hjärta
3.3. Vi ser till att alla hänger med
3.4. Frihet till var och en att leva som hen vill så länge det inte begränsar andras rätt till samma sak

4. DEMOKRATIN UTGÖR GRUNDEN FÖR ALLTING
4.1. Vi förstärker det fria, öppna och demokratiska samhället
4.2. De Gröna är en samhällelig rörelse som grundar sig på öppenhet och likvärdighet

5. VI BYGGER MORGONDAGEN TILLSAMMANS

1. DE GRÖNA FÖRÄNDRAR VÄRLDEN FÖR ATT LIVET PÅ JORDEN SKA BLOMSTRA

Vi arbetar för att sätta stopp för klimatförvandlingen och den sjätte massutrotningen så att jorden ska vara livskraftig också för kommande generationer. Vi kämpar för en jämlik, trygg och rättvis framtid. Vi försvarar naturen och människorna mot girighet och kortsiktighet. Vi gör politik utifrån våra principer och kunskap baserad på forskning och inte utifrån utgångspunkterna hos olika intressegrupper. Vi ger dem som inte annars hörs en röst – naturen och de kommande generationerna – och vi försäkrar oss om att de som befinner sig i en utsatt position får sin röst hörd.

De Gröna är ett framtidsparti och en samhällelig rörelse som samlar människor med olika bakgrund för att tillsammans förändra världen. Vi bygger en bättre vardag och en bättre morgondag för var och en. Vi arbetar för en värld som bevarar sin funktionsduglighet i alla situationer och som förmår bemöta också överraskande motgångar genom ett samarbete som sträcker sig över gränserna.

2. EN HÅLLBAR VÄRLD

2.1. Vi löser klimatkrisen och försvarar naturen och djuren

Människan är en del av naturen och därmed helt beroende av naturen. Naturen är kär för finländarna, och man bör kunna njuta av den både på landet och i städerna. Naturen har ett egenvärde som är oavhängigt människans behov. Saimenvikaren, fjällbjörken och miljoner andra arter har en oåterkallelig rätt att leva på denna planet. En gammal lund med sina massiva ekar, en aapamyr med fläckar av tuvull, en blommande naturäng och en fritt strömmande fors är värdefulla inte bara för oss människor, utan de har också ett egenvärde. Vi måste skrida till åtgärder för att förbättra tillståndet i reglerade forsar, avverkade skogar, utdikade kärr och vattendrag som lider av blåalgsblomningar. Miljön sätter gränser för vår verksamhet, och planetens bärkraft kan inte överskridas på ett hållbart sätt. Vi har trots det under årtionden överbelastat naturens förmåga att förnyas. Vi måste snabbt rätta till vår verksamhet för att livets mångfald på vår jord ska fortsätta existera. De Grönas målsättning är att hitta medel för att människan och hela den biologiska mångfalden kan samexistera på ett hållbart sätt.

Klimatförvandlingen och den sjätte massutrotningen utgör ett hot mot framtiden för människan och för många andra djurarter och de hotar även att lamslå ekosystemen på vår planet. Det brådskar med besluten. Lösningar behövs innan klimatförvandlingen accelererar och blir omöjlig att behärska och arterna börjar utrotas i en takt som vi tappat all kontroll över. Imorgon kan det redan vara för sent, därför måste vi börja bygga ett hållbart samhälle nu.

Vi vill göra Finland till världens första kolneutrala land och snart därefter till ett kolnegativt välfärdssamhälle. Vi behöver ambitiösa beslut för att avvärja klimatförvandlingen och för att anpassa oss till följderna av den. De Grönas målsättning är en rättvis förändring, där alla är med och följderna fördelas socialt rättvist.

För att vi ska kunna lösa klimatkrisen måste samhället förändras och bli kolnegativt. Då måste vi kunna binda mer kol än vi släpper ut i atmosfären. Den mänskliga verksamheten – så som produktionen av el och värme, trafiken, den bebyggda miljön, jordbruket och industrin – måste göras så utsläppsfri som möjligt. Energiekonomin bör vara effektiv och basera sig på utsläppsfria energiformer eller på energiformer med så låga utsläpp som möjligt, och vi bör utnyttja alla hållbara lösningar som minskar på användningen av fossila bränslen. Övergången till en hållbar matproduktion hjälper till att upprätthålla naturens mångfald, ökar djurens välbefinnande, minskar på svinnet samt reducerar utsläppen. Åtgärderna som ökar bindningen av kol och värnar om naturens mångfald bör bli etablerade och vara lönsamma också för näringarna på landsbygden.

Den sjätte massutrotningen och utarmningen av naturens mångfald måste stoppas. Vi bör skydda och återställa värdefulla och hotade livsmiljöer med hjälp av naturskyddsåtgärder. Områden som befinner sig i skogs- och jordbruksanvändning bör utnyttjas genom ekologiskt hållbara metoder. Skyddsområden bör knytas samman med varandra och utvidgas för att arternas genetiska mångfald och rikedom ska bibehållas. De frilevande vilda djuren, även rovdjuren, bör ses som en viktig del av ekosystemet. De utrotningshotade djurens bestånd måste tryggas. I Finland har vi ett särskilt ansvar för våra gamla urskogar, våra våtmarker och ängar, och för vandringsfiskarna i våra älvar. Vi har ett ansvar för Östersjön och den unika naturen i de arktiska områdena. Att regnskogarna bevaras livskraftiga, att nedsmutsningen av haven upphör och glaciärsmältningen förhindras utgör förutsättningen också för vårt liv.

Djuren har ett värde som är oavhängigt människan och omöjligt att mäta i pengar. Djuren bör uppskattas som individer för deras egen skull, och inte bara för vad de betyder för människan. Djurens rätt och individuella behov måste tas i beaktande i all offentlig och privat verksamhet som i väsentlig grad inverkar på deras livsomständigheter eller livsmöjligheter. Människan har ett speciellt ansvar för de andra djuren eftersom vi har förmågan att tvinga dem till underkastelse och förmågan att moraliskt utvärdera våra egna gärningar. Vårt nutida levnadssätt är baserat på ett hittills oskådat utnyttjande av djuren och en intensiv djurproduktion som är ekologiskt och etiskt ohållbar.

Användningen av animala produkter bör snabbt minskas. Det grova utnyttjandet av djuren och den intensiva djurproduktionen bör upphöra och till exempel pälsdjursuppfödningen förbjudas. Vi vill att djuren har rätt till ett artenligt gott liv och en smärtfri död utan lidande orsakat av människan. Beslutsfattandet som berör djuren bör vara baserat på aktuell vetenskaplig kunskap om djurens välbefinnande och, om möjligt, också på kunskap om djurens individuella behov och vanor. Misskötsel av djur bör tas på allvar och uppmärksammas både i form av preventiva åtgärder och straffpåföljder.

Miljöproblemen känner inga gränser och därför behöver världen gemensamma spelregler och överenskommelser för förhindra dem. Enligt principen för klimaträttvisa har de rika länderna på grund av sitt välstånd och sin historiska utsläppsmängd ett större ansvar än andra för att klimatkrisen löses. Utvecklingsländerna bör vid behov stödas då de övergår till att bli kolnegativa samhällen. Finland har tack vare vårt kunnande och vår utvecklade teknologi inte bara en skyldighet utan också en möjlighet att agera föregångare när det handlar om att bekämpa klimatförvandlingen och skydda miljön.

2.2 Vi gör ekonomin rättvis och hållbar

De Gröna strävar efter en hållbar global ekonomi, där människornas välmåga, arbetsförhållanden, de mänskliga rättigheterna och stabiliteten i samhällena tryggas och fattigdomen avskaffas. Vi är förpliktigade att ta ansvar för kommande generationer. Vi vill att utsläppen och försvagningen av miljöns tillstånd fås under kontroll och att den som förorenar alltid är den som också betalar räkningen. Vi vill skapa bättre möjligheter än hittills för att främja ett näringsidkande som gynnar miljö- och klimatskyddet och respekterar de mänskliga rättigheterna. Vi vill ha ett slut på överkonsumtionen av naturresurser. Den ekonomiska tillväxten bör i fortsättningen ske på ett socialt rättvist sätt och vara hållbar ur miljösynvinkel.

Det nuvarande ekonomiska systemet föder global ojämlikhet och växande utsläpp, därför måste systemet förändras. Antagandena och verksamhetsmodellerna som vår ekonomiska tillväxt och vår välståndsuppfattning tidigare varit baserade på fungerar inte längre. Överkonsumtionen av naturresurserna skapar en tillfällig materiell välfärd som inte är hållbar på längre sikt. Konsumtionen av naturresurserna måste minska och vi måste övergå från en fossil ekonomi som belastar vår planet till en kolnegativ cirkulär ekonomi, till en ansvarsfull delningsekonomi och ett ekonomiskt system som baserar sig på tjänster. Förändringen måste ske snabbt, men samtidigt måste vi se till att alla hänger med. Principerna för hållbar utveckling är något som stöder företagande och sysselsättning också i framtiden.

En uppdatering av det ekonomiska systemet gör det möjligt för oss att reparera historiska missförhållanden. Det är inte rätt att de mest förmögna blir allt förmögnare samtidigt som det finns ofantligt många människor i världen som inte har råd att ens få sina grundbehov tillfredsställda. Dagens fördelning av förmögenheten och inkomstklyftorna är inga naturlagar, utan de bör utjämnas genom politiskt beslutsfattande. Skattesmitning bör förhindras, och skatter bör indrivas i enlighet med betalningsförmåga och de olägenheter som har orsakats. De välbemedlade har både möjligheter och skyldighet att delta i samhällsbygget mer än övriga till exempel genom en progressiv beskattning. Också finansieringsmarknaden bör omfattas av en rättvis beskattning.

Ekonomin bör fungera så att den tryggar människornas välmåga, social rättvisa samt naturens och miljöns bärkraft. För De Gröna är ekonomisk tillväxt inget självändamål. Marknadsekonomin och den offentliga ekonomin är arbetsredskap med hjälp av vilka man effektivt kan främja ovan nämnda målsättningar. Det här förutsätter demokratiskt definierade ramar för marknadens verksamhet. Den gröna ekonomiska politiken beskattar nedsmutsande konsumtion och produktion. Priset för negativa miljökonsekvenser bör i sin helhet ingå i priset på produkter och tjänster, men ändå på så sätt att de fördelas rättvist mellan människorna.

2.3 Människorna är medborgare i vår gemensamma värld

För De Gröna är människorna framför allt medborgare i vår gemensamma värld. Omsorgen får inte begränsas av statsgränser. Människor har rätt att leva befriade från brist och elände överallt i världen. Förmögna länder som Finland har en plikt att befrämja att denna rätt förverkligas. Finland bör främja global rättvisa och idka samarbete med utvecklingsländerna för att uppnå fred och stabilitet, främja jämlikhet, bekämpa klimatförändringen och samtidigt underlätta anpassningen till den samt medverka till att förändra det ekonomiska systemets strukturer.

Vi vill främja de mänskliga rättigheterna, freden och demokratin i världen genom utrikespolitik och internationellt samarbete. Vi vill att Finland som medlem i Förenta nationerna (FN), som medlemsland i Europeiska unionen (EU), som främjare av biståndsarbete och som en stat som stöder ett internationellt regelbaserat system tar sig an en roll inom det internationella samfundet som är större landets storlek. Vi främjar en hållbar, rättvis, feministisk utrikespolitik som bygger på mänskliga rättigheter och en säkerhetsbedömning som är helhetsbetonad.

Vi främjar den fria rörligheten för alla människor. Gränsöverskridande problem så som följderna av klimatuppvärmningen, den minskande mångfalden i naturen, nedsmutsningen av luften och haven samt olika säkerhetshot behöver förutom nationella åtgärder allt oftare lösningar som sträcker sig över nationsgränserna. I bästa fall kan internationella överenskommelser och solidaritet preventivt förhindra problem från att uppstå eller fördjupas, och kan därmed bygga en stig som leder till en öppen, stabil och fri värld.

Det internationella samfundet har en plikt att ingripa i en enskild stats verksamhet då staten inte förmår eller är villig att skydda sina medborgares liv eller följa rättsstatens principer. Samfundet bör också ingripa i den verksamhet som klimatkrisens fripassagerare ägnar sig åt.

De Gröna är en del av fredsrörelsen och strävar till att skapa en värld fri från vapen. Vi godkänner till exempel inte förekomsten av massförstörelsevapen eller självständigt fungerande robotvapen. Finland bör underteckna avtalet om förbud mot kärnvapen. Vi bygger ett fungerande försvar som täcker hela landet utifrån principer om frivillighet och icke-diskriminering.

De tidigare skiljelinjerna, motsättningarna och återgången till en politik grundad på råstyrka gör det svårt att försvara ett regelbaserat internationellt system och principerna för den internationella rätten, men innebär samtidigt att det är ännu viktigare. Finland bör stöda internationella organisationers verksamhet och tillsammans med andra utveckla FN och EU så att de svarar mot behoven av idag och i framtiden.

Det är nödvändigt att fördjupa det internationella samarbetet, förstärka de demokratiska strukturerna och damma av de gemensamma spelreglerna för att vi ska nå målsättningarna i till exempel fördraget om barnens rättigheter, fördraget om handikappade personers rättigheter, övriga fördrag kring mänskliga rättigheter, FN-fördraget om hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris.

3. ETT GOTT LIV TILL VAR OCH EN

3.1. Grundrättigheterna och de mänskliga rättigheterna utgör basen för vår människouppfattning

De mänskliga rättigheterna tillhör var och en och de är universella, oåterkalleliga samt grundläggande till sin natur. All samhällelig verksamhet bör vara baserad på respekt för de mänskliga rättigheterna. För De Gröna är jämställdhet och icke-diskriminering viktiga värden. Ingen enskild egenskap får definiera individens värde eller mänsklighet i samhällets ögon.

Vi vill bygga ett samhälle, där alla har lika rättigheter och möjligheter att delta oberoende av ålder, etnicitet, medborgarskap, språk, religion, övertygelse, åsikter, politisk verksamhet, facklig verksamhet, familjerelationer, boningsort, hälsotillstånd, handikapp, sexuell orientering, faktorer knutna till ens kön eller andra detaljer knutna till ens person.

De Gröna är ett feministiskt, antirasistiskt parti som stöder likställdhet. Genom feminismen strävar vi till att alla ges en möjlighet att vara sig själv och ett aktivt nedmonterande av samhälleliga maktstrukturer som orsakar ojämlikhet. Den gröna feminismen är intersektionell, det vill säga den tar inte bara könet i beaktande utan också andra faktorer som inverkar på jämställdheten så som etnicitet, sexuell orientering, handikapp, ålder, klass eller socioekonomisk ställning samt de mångbottnade grunderna för diskriminering.

Likställdheten förverkligas inte av sig själv. Det krävs aktivt arbete för att förändra attityder och forma om samhällets strukturer. Man måste stöda i synnerhet de människor vars möjligheter försämras av fördomar, svåra omständigheter, en svag socioekonomisk ställning eller bakgrund. Likställdheten kan vid behov främjas genom kvoter och en positiv särbehandling.

Den offentliga makten ska ta folks individuella behov i beaktande. Hinderfrihet och åtkomlighet är viktiga förutsättningar för att var och en ska ha lika möjligheter att delta fullvärdigt på alla livets delområden. Tjänsterna bör vara tillgängliga för alla på de nationella språken, på lätt språk, på teckenspråk och såvitt det är möjligt på olika minoritetsspråk.

Finland och hela världen bör vara en jämlik plats för alla kön oberoende av ens könshistoria, könsidentitet, könsliga uttryck eller kroppens könsliga drag. Man bör medvetet och konsekvent identifiera och nedmontera diskriminerande strukturer som förhindrar olika kön från att fullt ut delta i arbets-, familje- eller samhällslivet. De grönas målsättning är ett samhälle som mer rättvist mot alla, där det inte förekommer diskriminering knuten till könet eller trånga könsroller. Var och en ska ha rätt att definiera sitt kön och förverkliga sin könsidentitet fritt utan rädsla för diskriminering.

Par- och familjerelationer bör bemötas likvärdigt inför lagen oberoende av partnerns kön. De Gröna erkänner också mångfalden i de intima relationerna. Vi eftersträvar ett samhälle där önskan att få barn är möjlig att förverkliga oberoende av familjeform. Familjernas mångfald är en rikedom och varken individer eller familjer ska tvingas in i trånga former. Vi erkänner också behoven hos de ensamboende, en grupp som blir allt större.

Att riva upp rasismen med rötterna förutsätter inte bara att man ingriper i vardagsrasismen utan det kräver också en samhällsförändring och en antirasistisk politik, där man tar itu med den strukturella rasismen. Strukturer och attityder som upprätthåller rasism och fördomar måste nedmonteras aktivt. Organiserad rasistisk verksamhet bör förbjudas för rasistiska och fascistiska organisationer hör inte hemma i en rättsstat. Finland bör erkänna sin egen förtryckspolitik mot olika minoriteter så som samer, romer, karelare och handikappade personer, och vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet och gottgöra det.

Vi måste bemöta de personer som söker skydd hos oss på ett rättvist sätt. Finland bör hjälpa personer i nöd och förverkliga en asylpolitik som respekterar de mänskliga rättigheterna. Dessutom vill vi främja en inom EU enhetlig asylpolitik som respekterar de mänskliga rättigheterna. Förutsättningen för integration är att människan ifall hon vill det kan få sin familj till sig. Från en rättsstat returneras ingen till ett område där hen hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan inhuman behandling, eller en behandling som kränker människovärdet.

De Gröna respekterar religionsfriheten och vill att alla världsåskådningar bemöts jämlikt. Samarbetet mellan olika religioner bör stödas och fredsarbete främjas. Samfund med olika världsåskådning och personer som inte hör till något samfund bör ha en likvärdig ställning i relation till staten.

3.2 Utbildning och bildning utgör samhällets förnuft och hjärta

För De Gröna är bildning omätbart värdefullt. Bildningen är frihetsgaranten för både individerna och för samhället. Bildning är mycket annat än ökat kunnande, ökad kunskap och bättre färdigheter. Bildning handlar om att forma en världsbild, att växa som människa, skapa nytt och tänka självständigt. Bildningen ger synvinklar och kanske också svar på tillvarons stora frågor och skapar förmåga att ställa nya frågor. Därför försvarar vi kompromisslöst en jämlik utbildning, en mångsidig kultur, och den fria vetenskapen.

En utbildning som håller hög kvalitet och lika möjligheter att utveckla sig själv utgör framtidsgaranterna för samhället, och breddar vägen mot jämlikhet. Likvärdiga rättigheter och möjligheter till utbildning ända från förskolan utjämnar de skillnader som har att göra med familjernas bakgrund. När arbetslivet förändras och internationaliseras har Finland ett viktigt kapital i den höga utbildningsnivån, vetenskapen och forskningen, och en konkurrensfördel som för den hållbara utvecklingen framåt. Forskningen är värdefull för den hjälper oss att förstå världen och producera lösningar som svarar mot utmaningarna i framtiden.

Rätten att lära sig och få undervisning genom hela livet tillhör var och en oberoende av bakgrund och livssituation, och utbildning får inte bli ett privilegium bara för dem som har goda utgångsmöjligheter. Utbildningen ända från förskolan till högskolan och det livslånga lärandet måste vara jämlik och likvärdig, lättåtkomlig, pedagogiskt högtstående och avgiftsfri. Var och en bör ha frihet att välja sig den utbildningsväg som passar en bäst. I frihet ingår möjligheten att ibland göra misstag och efter att ha gått vilse välja en ny rutt. När världen förändras måste också utbildningen och undervisningen uppdateras så att de svarar mot sin tid och framtidens krav – men det bör göras så att alla hänger med i förändringen.

Utbildningen bör stöda eleverna att bli aktiva medborgare och ge färdigheter att delta i samhällets verksamhet. Till nutida medborgarfärdigheter, som borde utgöra hörnstenar genom hela utbildningsperioden, hör till exempel att lära sig hur man lär sig, förmåga att kritiskt värdera kunskap från olika källor, känslointelligens och förmåga till växelverkan och färdigheter att fungera i en digital miljö.

Utbildningens uppgift är att uppfostra och stöda byggandet av en egen världsåskådning, miljömedvetenhet, globalt ansvarstagande, bemötande av mångfald, språklig och kulturell mångsidighet och internationalisering. Högskolorna och de andra utbildningsorganisatörerna har också en viktig uppgift i att stöda näringslivet och dem som fungerar inom tredje sektorn eller inom den offentliga sektorn och lära dem anpassa sig till förändringar till exempel då de utvecklar sin verksamhet i riktning mot en kolnegativ cirkulär ekonomi.

Utbildning och forskning av hög kvalitet förutsätter en stabil, tillräcklig och förutsägbar finansiering på alla utbildningsnivåer. Man bör värna om att lärarna och uppfostrarna orkar i arbetet och att deras kunnande hålls uppdaterat för att vi också i fortsättningen ska kunna räkna oss till bildningens förtrupper. Utvecklingen mot allt större lokala och regionala skillnader bör motarbetas.

Vi vill att bildningen, vetenskapen, konsten och kulturen blomstrar i Finland. Vi försvarar konstens frihet och egenvärde samt mångfalden och åtkomligheten vad gäller kulturtjänsterna. Tröskeln för att stiga in i ett bibliotek, en teater, en konsertsal, ett museum eller ett galleri bör vara låg för precis var och en. Speciellt barnen bör ha möjligheter att ägna sig åt kultur oberoende av bakgrund, bostadsort eller förmögenhet. Ett tillräckligt stöd till kulturen betyder möjligheter för allt fler att både förverkliga sig själv och att njuta av konst. Konstnärerna och forskarna bör utan rädsla kunna ägna sig åt att söka det nya.

3.3 Vi ser till att alla hänger med

De Gröna vill främja varje människas rätt och möjligheter till ett gott liv och lycka. Välfärden är en grundrättighet som oberoende av förmögenhet, bakgrund och individuella färdigheter tillhör var och en oberoende av ålder, kön och oberoende av om man har fötts här eller flyttat hit. Hur väl vår välfärdsstat har lyckats beror på hur jämnt välfärden fördelas och hur man behandlar dem som hör till de allra mest utsatta. Fattigdom föds inte av sig själv. Den är en följd av den politik som förts eller som man låtit bli att föra. För De Gröna är bekämpningen av fattigdom en av politikens allra viktigaste uppgifter.

I ett rättvist samhälle garanteras alla en tillräcklig utkomst, rätt till ett eget hem, goda offentliga tjänster samt möjligheter att arbeta och förverkliga sig själv. Vi håller fast vid principen att varje människa är värdefull, och ingen får marginaliseras. När man behöver hjälp ska man få det. Ingen ska behöva kämpa för att få de tjänster den behöver. Stöd och hjälp ska stå till buds på ett så tidigt stadium som möjligt – och att man preventivt förhindrar problem från att uppstå är lika viktigt som att man löser dem.

Vi vill att alla har möjligheter att förverkliga och utveckla sig själv och njuta av livet. Samhällets uppgift är inte att avgöra vad som gör en person lycklig, utan att erbjuda folk faciliteterna för att skapa välmående, främja hälsan och upprätthålla verksamhetsförmågan. Ingen ska mot sin vilja lämnas ensam eller digna under en orimlig börda.

I ett välbalanserat samhälle har alla möjligheter till en sådan gemenskap som passar dem, till tillräcklig vila och rekreation. Bastjänsterna med hjälp av vilka människan tar hand om sin fysiska, psykiska och sociala hälsa, bör vara tillgängliga för alla oberoende av förmögenhet och boningsort. Även en god fritid är viktig för välmågan, och mångsidiga hobbymöjligheter bör stå till buds för envar.

Arbetet är inte måttet på ens människovärde. Men alla bör ändå ha en möjlighet till arbete i enlighet med sin arbetsförmåga, och få en rättvis ersättning för det. För individen är arbetet det huvudsakliga medlet att uppnå ekonomisk självständighet. När det är som bäst utgör arbetet en betydelsefull del av livet, en faktor som ökar välmågan och en möjlighet att förverkliga sig själv. Att jämka samman arbetet med ens övriga liv ska vara möjligt oberoende av familje- och livssituation. Arbetet måste vara flexibelt till exempel då arbetstagaren får familjetillökning, blir sjuk eller förlorar en närstående. Samhället bör också bättre ta i beaktande värdet på det jobb som utförs hemma, ofta av en person som jobbar oavlönat, och den könsmässiga fördelningen av det arbetet måste aktivt nedmonteras.

Socialskyddet är finländarnas gemensamma skyddsnät, och att utnyttja det borde vara automatiskt, hinderlöst, lättåtkomligt och befriat från skam. Ingens människovärde borde definieras utifrån hur hen får eller skaffar sig sitt uppehälle. Därför är det livsviktigt att avskaffa både byråkratiska och attitydmässiga hinder för folk att söka och motta hjälp och stöd. Vi vill ersätta socialskyddsdjungeln med ett enkelt och uppmuntrande system baserat på basinkomst, vilket skulle ge skydd till snuttarbetare, deltidsarbetsförmögna, låginkomsttagare lika väl som till företagare. En basinkomst skulle ge folk mera frihet då de gör val som rör deras eget liv.

Med tanke på välfärdsstatens hållbarhet och finansiering är det viktigt att så många som möjligt kommer åt att arbeta. Arbetslivet bör vara rättvist och avlöningen jämlik, och för en rimlig arbetsmängd bör man garanteras en tillräcklig lön. Diskriminering hör inte hemma på en arbetsplats i någon som helst form. Hindren för att sysselsätta handikappade och på varierande sätt delarbetsoförmögna måste röjas ur vägen så att arbetslivet blir öppet för alla på ett äkta sätt. De ungas möjligheter att söka sig ut på arbetsmarknaden måste garanteras.

Med dagens moderna teknologi är det möjligt att på ett smidigt sätt erbjuda välfärdsstatens viktiga tjänster digitalt till en stor grupp människor. Den snabba utvecklingen inom digitaliseringen kan dock riskera att marginalisera en del människor och människogrupper. Det här bör förhindras genom att man erbjuder rådgivning, styrning, går i jämbredd med och utför ärenden för andras del.

3.4 Frihet till var och en att leva som hen vill så länge det inte begränsar andras rätt till samma sak

Att respektera och främja människors frihet utgör en central del av det gröna tänkandet. Var och en har rätt att leva som hen vill så länge man inte begränsar andras rätt till samma sak. Hand i hand med friheten går ansvaret. Var och en bör ha rätt och frihet att definiera sitt eget jag och sitt liv. Samtidigt har vi som människor och som samhälle ett kollektivt ansvar för varandra och vår omgivning nu och i framtiden. Grunden för vår välmåga ligger i att vi stöder varandra och tar gemensamt ansvar.

När man dryftar individens friheter och överväger att begränsa dem är friheten alltid utgångspunkten. Individens friheter kan dock när skälen är vägande och välgrundade begränsas. Om statsmakten på grund av ett akut undantagstillstånd tvingas begränsa medborgarnas rättigheter för att till exempel trygga rätten till hälsa och liv bör begränsningarna alltid stå i rätt proportion till situationen. Också inför överraskande situationer bör maktutövningen vara genomskinlig och demokratiskt kontrollerbar. Det ligger på individens ansvar att följa samhällets regler och begränsningar och samhället å sin sida har ett ansvar att motivera sina regler och begränsningar på ett tydligt och lättförståeligt sätt.

Det är samhällets uppgift att skapa möjligheter för friheten. En verklig frihet behöver paras med stöd: kunskap om alternativen, utbildning med hjälp av vilken man kan göra välövervägda val, och en ekonomisk trygghet för att människan inte ska hamna i en fattigdom som berövar henne möjligheterna att välja. Frihet är också en inre sak, till exempel frihet från konventionalism och egna fördomar. Varje människa behöver inte vara likadan som sin granne eller sin grupp, utan var och en har rätt att välja sin egen stig i livet.

Var och en människa har rätt till sin egen kropp och besluten som rör den. Till de besluten hör också rätten till abort genom egen anmälan. Människans egen vilja bör höras och respekteras in i det sista såväl då det gäller en förbättrande, symptomenlig vård som vid terminalvård då man ligger inför döden. Människan har inte bara rätt till ett gott liv utan också till en god död, vid behov i form av en god terminalvård eller i sista hand i form av assistans, om man så vill.

I en demokratisk stat som respekterar de mänskliga rättigheterna är var och en förpliktigad till att följa lagen eller godkänna straffet som följer på lagbrottet. Syftet med brottspåföljden är att minska och förhindra brottslighet och hjälpa brottsutövaren att på nytt få grepp om sitt liv. Följderna bör vara humant motiverade och respektera de mänskliga rättigheterna, och målsättningen med dem får inte vara att förödmjuka den bestraffade. Ingen bör hamna i en hopplös förtvivlan till exempel på grund av ett beroende eller på grund av en skuld. Det får aldrig uppstå en situation där det inte finns en utväg.

I ett humant samhälle behöver man inte skämmas för att misslyckas. Vi vill stöda var och en att se sina egna och andras individuella egenskaper som styrkor och bygga ett samhälle där alla hänger med.

Ett bra samhälle möjliggör en näringsfrihet som tar i beaktande en hållbar utveckling. Ekologiskt hållbara företag internaliserar de yttre olägenheterna från början i sin affärsverksamhet. Ekonomiskt hållbara företag kommer ut på marknaden utan att stoppas av enskilda privata aktörer eller strukturell korruption. Socialt hållbara företag respekterar arbetstagarna som individer och bygger upp en hållbar arbetskultur.

Den globala ekonomiska ojämlikheten bör minskas både genom handelspolitiska åtgärder och genom åtgärder inom biståndspolitiken. Handelspolitikens spelregler bör vara enhetliga för alla och västländerna bör inte förhindra länderna i söder att komma in på de globala marknaderna. Reglering och handelspolitik kan dock användas för att styra diktaturer att börja respektera universellt erkända mänskliga rättigheter, avskaffa barnarbetskraft, respektera jämlikhet och främja både minoriteters rättigheter, demokratiutvecklingen och miljöskyddet. I en värld av tävlan och samarbete bör alla aktörer följa gemensamt överenskomna spelregler.

Den teknologiska utvecklingen och den ökande kunskapen förändrar vår värld i allt snabbare takt. Informationsteknologin utvecklas hela tiden och det medför samtidigt en frihet för människan att individuellt bestämma riktningen för sitt liv. De Gröna vill stöda utvecklandet av en sådan teknologi som hjälper oss att bygga en hållbarare värld. Den snabba utvecklingen inom teknologin kan ändå medföra nya etiska frågeställningar där individens och gruppens friheter och rättigheter på olika sätt står i konflikt med varandra. Regleringen bör följa den teknologiska utvecklingen i rask takt och med hjälp av den bör vi säkerställa till exempel förverkligandet av en hållbar utveckling, ett gemensamt ansvar och respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna.

4. DEMOKRATIN UTGÖR GRUNDEN FÖR ALLTING

4.1 Vi förstärker det fria, öppna och demokratiska samhället

Demokrati är det mest hållbara sättet vi känner till för att fatta beslut om gemensamma angelägenheter. I ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle har var och en möjlighet att påverka i frågor som berör en själv och göra sin röst hörd. I en rättsstat blir var och en människovärdigt och likvärdigt bemött oberoende av sin bakgrund eller situation. Vi vill ha en stat som litar på individen, och som är värd individens förtroende. Medborgarskapet måste vara en genomgripande princip i beslutsfattandet på alla nivåer och besluten bör tas så nära de människor vars liv besluten inverkar på som möjligt.

Demokrati förutsätter fri diskussion, en äkta dialog, gemensamt godkända verksamhetsformer och lika möjligheter att delta i beslutfattandet. I en sund demokrati brukas makt öppet och genomskinligt. Det politiska beslutsfattandet ska vara baserat på värden men också på vetenskaplig forskning och bästa till buds stående expertkunskap. Hörnstenen i en demokrati är att beslutsfattarna alltid lagligt kan bytas ut i rättvisa val. För att det ska ske behövs ett samhälle som är tillräckligt öppet och där människorna har en enkel och rak tillgång till sanningsenlig kunskap.

I en fungerande demokrati ses inte politiken som onödig eller trasig, utan som ett medel att påverka och skapa en positiv förändring i samhället. Direkta påverkningskanaler så som medborgarinitiativ och deltagande budgetering behövs för att förstärka känslan av delaktighet och det ömsesidiga förtroendet. Nya samhälleliga former för delaktighet bör modigt testas och de som fungerar bör tas i permanent bruk, också inom partierna.

Barn och unga bör höras i allt beslutsfattande och då man utvecklar tjänster, och åldern får inte utgöra ett hinder för samhälleligt deltagande. Rösträttsåldern bör sänkas, och även de som är för unga för att få rösta bör erbjudas äkta möjligheter att delta och påverka i samhället.

I ett fritt samhälle har såväl organisationerna som medborgarrörelserna en livsviktig roll. De stöder förverkligandet av den representativa demokratin och erbjuder folk okomplicerade sätt att påverka och delta. De här verksamhetsförutsättningarna bör skyddas, för delaktighet fungerar inte om den dikteras uppifrån eftersom medborgaraktivitetens kärna alltid finns på samma nivå som människorna.

Information och kunskap är det som skapar delaktighet och tryggar individens rättigheter. Därför bör öppenheten gällande information och tydlighet i kommunikationen förstärkas på alla nivåer i samhället. Det bör erbjudas information om det offentliga beslutsfattandet på de platser där människorna befinner sig: på marknader och torg, på nätet, i skolorna och på arbetsplatserna. Den information som staten och kommunen producerar bör göras tillgänglig för medborgarna fritt och hinderlöst. I stället för ett byråkratiskt paragrafrytteri behöver vi klarspråk och tal som går att förstå. Individens rätt att motta tydlig offentlig information är också en fråga om hinderfrihet.

I ett fritt samhälle råder yttrandefrihet, inte en tigandets kultur. Yttrandefriheten garanterar att de makthavande kan kritiseras utan att man behöver oroa sig och gör att en mångsidig medborgardiskussion kan blomstra. Men yttrandefriheten får inte utnyttjas till att tysta ner andra eller utestänga någon. Hatretorik och svartmålande leder till en begränsad yttrandefrihet bland de människor som råkar ut för detta. Vi godkänner det inte. Starka åsikter och humor kan framföras utan att man gör sig skyldig till brott eller ifrågasätter en annans mänsklighet.

Frihet och demokrati är inte självklarheter, och inte ens etablerade demokratier är entydigt skyddade. Genom att påverka informationen och genom falska nyheter försöker man urholka förtroendet för det demokratiska samhället och de etablerade institutionerna. Bland annat ojämlikhet, rasism som ligger djupt inbäddad i strukturerna och den oreglerade moderna informationsteknologin skapar växtunderlag för rädsla och hat, för organiserade bakåtsträvande krafter och extremrörelsernas populism. Finland är inte löskopplat från det slags internationella strömningar. Vi gör vårt allt för att motarbeta fenomen av det här slaget.

Det gäller att kämpa för ett fritt och demokratiskt samhälle genom att stöda sig på dess styrkor: Man gör det bäst genom att motarbeta ojämlikhet och fördomar, stärka bildningen och öka jämlikheten och framför allt genom att hålla fast vid de mänskliga rättigheterna och sanningen. Rättsstaten behöver ett oberoende och smidigt rättsväsende, där var och en har en äkta möjlighet att söka och få rätt. Fria media som fungerar i enlighet med journalistiska principer bör garanteras förutsättningar för att verka så att sanningen också i fortsättningen utgör bas för samhällsdiskussionen.

4.2 De Gröna är en samhällelig rörelse som grundar sig på öppenhet och likvärdighet

Alla är välkomna att komma med i De Grönas verksamhet sådana som de är. Vi är ett öppet parti med minimal hierarki: Vi strävar efter ett beslutsfattande där alla tas med. Hos oss kan de som kommit med sist bli de första som står i tur om glöden och kunnandet räcker till. Vi tror inte på oersättliga ledare så vi fördelar makten och låter ansvaret rotera. Man kan komma med i vår verksamhet också utan officiellt medlemskap.

I all vår verksamhet är vi måna om principerna för lika värde och trygghet. Om man har ett handikapp eller är mindre bemedlad ser vi till att det inte blir ett hinder för att delta i vår verksamhet. När vi rekryterar nya arbetstagare är vår målsättning att hitta olika sorts människor med varierande bakgrund.

Vi förbinder oss till öppenhet i all vår verksamhet och de avtal vi förhandlar fram ska tåla dagsljus. Vi driver större öppenhet i allt beslutsfattande – både i vår egen verksamhet inom samhällets olika sektorer, i kommuner, i riksdagen, i Europeiska unionen och i Förenta nationerna.

Vi står fast vid våra målsättningar, men vi förstår att man kan uppnå dem på många olika sätt. Vi söker och testar nya saker fördomsfritt, och hänger inte upp oss på lösningar som inte fungerar. Om vi har fel, erkänner vi vårt misstag och ändrar vår linje. Användningen av vetenskapliga forskningsuppgifter som bas för vårt beslutsfattande är inte bara en ädel princip för oss utan också ett konkret sätt att arbeta på.

Istället för partidisciplin upprätthåller De Gröna en bred åsiktsfrihet. Vi bygger en öppen och ärlig diskussionsatmosfär, där var och en kommer åt att göra sin röst hörd och där förbjudna frågor inte existerar. Vi litar på varandra och på att samförstånd hittas genom diskussion. Förutom diskussioner inom partiet för vi en aktiv dialog med experter och folk utanför partiet.

De Gröna förbinder sig villkorslöst till ickevåld i all sin verksamhet. Vi är redo att godkänna bara sådana förfaringssätt som står i linje med våra principer och som vi hoppas skulle omfattas också av dem som är av annan åsikt än vi. Vi agerar aktivt mot hatretorik och svartmålande och vill gynna en diskussionsatmosfär som är respektfull.

De Gröna bygger inte upp framtiden ensamma utan i aktiv samverkan med andra såväl i hemlandet som globalt. Vi strävar efter balans och rättvisa i våra beslut för att undvika en politik som levererar goda saker bara åt vissa grupper. Vi stöder fungerande lösningar oberoende av vem som fört fram dem eller vem som till slut får äran för dem. Det viktigaste för oss är att världen blir bättre.

5. VI BYGGER MORGONDAGEN TILLSAMMANS

Mitt inne i förändringarna i en värld som är global kan ingen ensam åstadkomma något. Var och en behöver närhet, kontakter, jämlikhet och samhörighet. Under vår över hundraåriga självständighet har vi finländare skapat ett land som på många sätt är framgångsrikt, ett land där man med förtröstan kan blicka framåt. Vi har byggt upp, försvarat och älskat. Genom att främja principerna i detta program bygger vi också upp morgondagen tillsammans.

2020-talet är klimatkrisens och det globala samarbetets decennium. Vi behöver det globala samarbetet mer än någonsin för att bemästra kriserna som drabbat klimatet och naturens mångfald. Samtidigt måste vi förbereda oss på en tid då till exempel klimatflyktingskap och epidemier blir vanligare.

När vi skriver detta program befinner vi oss förutom i en akut klimatkris också mitt uppe i en global coronaviruspandemi. Utbredningen av Covid-19-sjukdomen har visat hur snabbt lokala problem kan spridas och bli globala och hur de globala problemen påverkar alla människors vardag. Coronakrisen är inte den första, och inte heller den sista gången då alla världens länder kämpar med samma utmaning. Kriserna påverkar olika länder och folkgrupper på olika sätt och förstärker den globala ojämlikheten. Det är till allas fördel att vi löser kriserna tillsammans och genom att stöda varandra.

De Gröna behövs då man mitt inne i en kris börjar rucka på de globala reglerna och fördragen, och då vägen framåt är skymd. De Gröna behövs för att man ska hålla fast vid mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling också då situationen är svår. De Gröna behövs för att förändra världen så att den är rättvis också för dem som inte har mycket. Vi gröna vill förändra världen så att livet på vår jordglob kan blomstra.