De Grönas valprogram inför välfärdsområdesvalet

godkänt vid partidelegationens möte den 21 november 2021

Inledning
Vad gör vi nu?
Med din röst tryggar vi tjänster för människor av alla åldrar
Med din röst minskar vi skillnaderna i välbefinnande och hälsa
Med din röst kan vi utnyttja digitaliseringens möjligheter
Med din röst värnar vi om mental hälsa
Med din röst bekämpar vi fattigdom och ojämlikhet
Med din röst säkerställer vi att alla behandlas lika
Din röst ökar välbefinnandet hos arbetstagarna
Med din röst säkerställer vi att ambulansen och brandbilen kommer när du behöver dem
Med din röst ökar vi delaktigheten
Din röst är en röst för forskningsbaserad kunskap
Med din röst kan vi göra ansvarsfulla upphandlingar och driva smarta samarbeten med företag
Med din röst säkerställer vi finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna
Välfärdsområdesvalet är också ett klimatval

Inledning

I välfärdsområdesvalet kan var och en av oss vara en valsegrare.

Det här valet handlar om att barn och unga som upplevt svårigheter ska få hjälp av barnskyddsarbetare och att personer med psykisk ohälsa ska kunna besöka mottagningen. Det är fråga om att ha tillgång till rådgivningen och handikapptjänster, och om att hjälpa dem som kämpar med missbruksproblem. Om var social- och hälsocentralen ligger och hur även gamla, unga och utsatta ska ha tillgång till tjänsterna.

Vissa vill avveckla välfärdsstaten medan andra vill bevara den som ett museiföremål. Vi vill att välfärdsstaten ska utvecklas och blomstra. Världen förändras, men det råder fortfarande ett stort behov av en välfärdsstat. Den måste därför både försvaras och reformeras. Här är det viktigt att ta tillvara på kompetensen hos de yrkesutbildade inom branschen, säkerställa att det finns tillräckligt med personal och att se till att till exempel sjukvårdare, socialarbetare och räddningsverkens personal får sina röster hörda när tjänster utvecklas.

Numera får man inte vård tillräckligt snabbt, och det finns många hinder på vägen när man vill ha kontakt med en läkare. Välfärds- och hälsotjänster ska erbjudas på rätt plats och i rätt tid. Gratis besök på hälsovårdscentraler, fysioterapeuters direktmottagningar och gratis preventivmedel för unga är bra exempel på åtgärder som skulle kunna lösa många hälsoproblem i framtiden. En ensam äldre person, en trött närståendevårdare eller en pappa som blivit änkling behöver inte bara tillgång till tjänster; de behöver också mänskliga möten.

Med hjälp av välfärdsområden kan vi säkerställa en ökad satsning på mentalvårdstjänster med låg tröskel och att terapigarantin införs i hela landet. Detta görs inte för att få snabba vinster utan för att bygga upp ett långsiktigt välbefinnande. När vi stöder en vilsen ungdom kan vi rädda ett helt liv. När vi hjälper en deprimerad förälder stöder vi en hel familj.

Alla ska få tillgång till social- och hälsovårdstjänsterna, oavsett om det gäller invandrare, språkliga och kulturella minoriteter, sexuella och könsminoriteter, låginkomsttagare eller personer som bor i glesbygden. Finland får inte vara en plats där en persons bemötande är beroende av hur finskt hens namn låter, huruvida hen fyller de förväntningar någon annan ställt på hen, var hen bor eller hur mycket pengar det finns på hens konto.

Din röst har en helande effekt. Den avgör nämligen om vi kan minska ojämlikheterna i fråga om välbefinnande och hälsa och om människorna får tillgång till förebyggande tjänster. I det här valet kan vi trygga högklassiga tjänster, bekämpa särbehandling och ett jämställt bemötande av människor. Allt detta kan också göras på ett sätt som är hållbart för miljön. I det här programmet berättar vi hur.

Vad gör vi nu?

Syftet med vårdreformen är att säkerställa smidiga, högkvalitativa och heltäckande tjänster likvärdigt för alla medborgare. Ansvaret för att organisera social- och hälsovårdstjänsterna flyttas över från kommunerna till välfärdsområdena, och samtidigt reformeras räddningsväsendet. Beslutsfattarna som väljs i det kommande välfärdsområdesvalet kommer att dra upp riktlinjerna för välfärdsområdets verksamhet långt in i framtiden. Även om strukturen är ny är behovet av tjänster bekant från tidigare. Nu avgörs det om tjänsterna ska hålla hög kvalitet, om användarna har snabb tillgång till dem, var de ska erbjudas dem och hur smidigt de ska samverka.

Jämställdhet och mänskliga rättigheter ska respekteras i hela social- och hälsovårdsreformen. Samtidigt ska reformen bidra till förverkligandet av jämlikhet och enhetliga vårdkedjor samt främja tjänsteproduktionens effektivitet, kvalitet och effektivitet

Med din röst tryggar vi tjänster för människor av alla åldrar.

Tjänster för barnfamiljer

Kärnan i tjänsterna för barnfamiljer utgörs av mödra- och barnrådgivningen. Därför är det viktigt att vi ser till att de fungerar. Man bör koncentrera tjänsterna för barn, barnfamiljer och unga till familjecentraler som driver ett mångprofessionellt och integrerat samarbete med småbarnspedagogiken, skolorna, hemmen, organisationer och religiösa samfund. Detta kräver tillräckliga resurser och yrkeskompetens för att arbeta över branschgränserna.

När tjänsten organiseras ska det tas fram samarbetsmodeller tillsammans med kommunerna. Oavsett om det handlar om en rutinkontroll eller sömnhandledningsgrupp ska den kunna erbjudas flexibelt i anslutning till daghem, bostadshus eller familjecentraler och vi behov också kunna erbjudas i hemmet. Mödra- och barnrådgivningarnaska även fortsättningsvis finnas tillgängliga som en lokal service, och införandet av en verksamhetsmodell för familjecentraler måste främjas i varje kommun. Det behövs också systematiskt samarbete med organisationer och andra lokala och regionala aktörer.

Vi ska öka resurserna för servicehandledningen vid rådgivningstjänsterna. Från barnrådgivningen ska familjerna på ett mångsidigare sätt hänvisas till olika tjänster, som barnmassage, ergoterapi, färgbad, hemtjänsten, sömnhandledning och kamratstödsgrupper för föräldrar. Alla som fött barn ska ha möjlighet att få moderskapsfysioterapi.

Föräldrarna behöver stöd i sitt föräldraskap också efter bebistiden. Därför ska även så kallade tonårsrådgivningar, det vill säga stödtjänster för föräldrar och andra familjemedlemmar till unga i puberteten, ingå i familjecentralernas tjänster. När det gäller att bygga upp en ny tjänst kan det första steget vara att förbättra tillgången till de nuvarande familjerådgivningstjänsterna.

Barnfamiljer ska ha tillgång till tjänster som ger stöd i vardagen redan innan problemen urartar sig. Kriterierna för att få ta del av tjänsten och bedömningen av servicebehovet ska göras enhetligare. Vid genomförandet av familjetjänsterna ska man ta hänsyn till barnets delaktighet i enlighet med barnkonventionen.

Vid en skilsmässa behöver en barnfamilj såväl vägledning som praktisk hjälp. Väl framtagna tjänster säkerställer att problemen inte eskalerar. Det ska vara möjligt att få tid hos barnatillsyningsmannen inom skälig tid, det ska gå snabbt att få hjälp vid skilsmässa och de som ger hjälpen ska vara utbildade proffs. Det ska tas fram flexibla servicemodeller för att säkerställa att barn som har två hem i olika välfärdsområden har tillgång till tjänsterna på bägge bostadsort.

Familjers mångfald ska beaktas i alla tjänster. Inom välfärdsområdet ska det finnas utbildade rådgivare som specialiserar sig på ombildade familjer, eftersom föräldraskapet fortsätter även efter skilsmässan. Ett jämlikt föräldraskap kräver kunskap, kompetens och ett flexibelt servicesystem. Det ska vara möjligt att flexibelt erbjuda lokaler och tider för övervakade och stödda möten mellan föräldern och barnet.

Riktlinjerna för den nationella barnstrategin ska ingå i välfärdsområdenas strategier.
Vi inrättar en ny befattning som barnkoordinator inom välfärdsområdet. Barnkoordinatorns uppgift är att främja förverkligandet av barnets intressen och rättigheter inom välfärdsområdet och kommunerna i samarbete med välfärdsområdet, kommunerna, de statliga myndigheterna samt med organisationer och andra aktörer.
Rådgivningens och skol- och studerandehälsovårdens resurser ska utökas. Det är viktigt att se till att arbetstagarna orkar i sitt arbete.
Rådgivningarna behöver anställa fler mentalvårdsexperter, som till exempel psykologer och psykiatriska sjukskötare.
Rådgivningspersonalen ska utbildas i att bemöta pappor och barnens andra vårdnadshavare som jämställda föräldrar.
Rådgivningstjänsterna ska utvecklas för att vara mobila så att tjänster kan erbjudas till exempel på daghem.

Ungdomars välbefinnande

Välfärdsområden spelar en viktig roll i ungdomars liv och i främjandet av deras välbefinnande. Välfärdsområdena samarbetar med kommunerna för att lägga grunden för inlärningen, förebygga utslagning av unga och minska för tidiga avhopp från skolan. När det uppstår problem i en ung människas liv ska de få stöd och hjälp utan dröjsmål och med låg tröskel. Elev- och studenthälsovården spelar också en viktig roll i att forma ungdomars levnadsvanor, mentala färdigheter och sexuella hälsa.

Vi vill säkerställa att alla unga personer har trygga vuxna i sina liv som har tid att bemöta hen och lyssna på hen. Därför ska vi redan från början säkerställa ett sömlöst samarbete mellan välfärdsområdena och kommunernas bildnings-, ungdoms- och sysselsättningstjänster, det uppsökande ungdomsarbetet och Navigator-tjänsterna. Oron för de ungas välmående och säkerhet som personalen och ungdomsarbetarna vid skolor och läroanstalter lyfter fram ska tas i beaktande inom välfärdsområdena.

Elev- och studenthälsans resurser ska tryggas och personalens närvaro i läroanstalterna ska säkerställas.

Skolpsykologer och skolkuratorer ska ha tid för gemenskapsfrämjande och förebyggande arbete i varje skola och läroanstalt. En gemensam elevvård främjar välbefinnandet, hälsan och det sociala ansvaret samt främjar inkluderingen av barn och ungdomar i hela skolsamhället.

Det yrkesövergripande samarbetet i skolgemenskapen ska vara smidigt. Barn och unga med symtom ska ha snabb tillgång till stöd och nödvändig behandling, terapi eller rehabilitering med låg tröskel. Därför är det väsentligt att stärka vårdkedjorna mellan elevvården och hälso- och socialvården samt att säkerställa personalens kompetens och beredskap att bedriva en multiprofessionell studerandehälsovård med de ungas intresse som viktigaste mål. Informationen ska löpa smidigt mellan välfärdsområdet och SHVS så att tillgången till den offentliga specialsjukvården förlöper utan problem.

Vi säkerställer att det finns elev- och studentvårdspersonal på plats i alla skolor och läroanstalter.
Social- och hälsovårdstjänsterna och expertisen inom dem ska ingå som en del av skolornas och läroanstalternas vardag.
Vi ska säkerställa att en ung person med symtom får snabb tillgång till vård samtidigt som vi säkerställer en fungerande kommunikation och genuin multiprofessionalism.
Vi satsar också på att i samarbete med kommuner ge barn och unga socialt stöd i skolgången.
Vi utför undersökningar av den psykiska hälsan i samband med hälsoundersökningarna inom elev- och studerandehälsovården.
Vi säkerställer att elev- och studerandehälsovården har tid och kapacitet att stödja ungas psykiska och sexuella hälsa.

Tjänster för personer i arbetsför ålder

Varje medborgare ska ha tillgång till heltäckande social- och hälsovårdstjänster, oberoende av hens sysselsättningsläge. Vi ser till att hälsoundersökningarna för arbetslösa genomförs och att de kommande social- och hälsovårdscentralerna erbjuder tjänster på ett kundorienterat sätt, vid behov på kvällstid, så att även de som arbetar kan anlita dem.

För en växande andel av den arbetande befolkningen är lönenivån inte tillräcklig för att lyfta arbetstagaren ur fattigdom, eller så är hen inte heltidsanställd. Då räcker pengarna inte till för utkomsten, särskilt på grund av de höga boendekostnaderna. I dessa situationer ska det sociala arbetet för vuxna inom välfärdsområdena kunna stödja invånarna på ett flexibelt och enkelt sätt med hjälp av kompletterande och förebyggande utkomststöd. Det ska också erbjudas förebyggande och lättillgänglig ekonomisk rådgivning och vägledning för dem som behöver det.

Företagshälsovården ska betona sin grundläggande uppgift som är att upprätthålla människornas arbetsförmåga. Det ligger på arbetsgivarnas ansvar att värna om välbefinnandet i arbetet, och cheferna har en nyckelroll i detta. Chefsutbildningar som stöder välbefinnandet i arbetet ska genomföras i samarbete med företagshälsovården. Ett ömsesidigt förtroende mellan chefer och arbetstagare är grunden för ett gott arbetsvälbefinnande och en god anda på arbetsplatsen. Hälsoundersökningar för arbetslösa enligt hälso- och sjukvårdslagen ska genomföras tillräckligt multiprofessionellt och målinriktat.

Varje välfärdsområde ska ha en branschövergripande enhet för omfattande bedömning av arbetsförmåga, och dessa enheter ska även ha särskild kompetens inom företagshälsovård och arbetscoachning.
Även privatföretagare, egenföretagare och frilansare ska garanteras rätt till bedömning av sin arbetsförmåga, hälsoundersökningar och yrkesinriktad rehabilitering enligt behov.
Närståendevårdare i arbetsför ålder ska garanteras rätt till hälsoundersökningar och rehabiliterande verksamhet som upprätthåller deras arbetsförmåga genom den offentliga hälsovården.
Vi ser till att arbetslösa människors rätt till välbefinnande förverkligas genom att säkerställa att de har en äkta tillgång till hälsokontroller och hälso- och mentalvårdstjänster.

God ålderdom tillhör alla

Äldre människor är en mångfaldig grupp människor med olika behov och önskemål. Behoven av hälso- och sjukvård, omsorg och boende i olika stadier av livet ska tillgodoses med respekt för och i samråd med äldre och deras anhöriga.

Välfärdsområdets äldreråd ska höras vid kartläggning och organisation av tjänster för äldre samt vid bedömning av dessa tjänsters kvalitet och kvantitet. Välfärdsområdets äldreråd har en nyckelroll när det gäller bedömningen av tillgång till ändamålsenlig äldreomsorg och som den aktör som lämnar utlåtanden om tjänsterna som organiseras för den äldre befolkningen. Samarbetet med den nationella äldreombudsmannen är också viktigt.

Äldre är och ska ses som aktörer som deltar aktivt i samhället och som anlitar samma tjänster som yngre. Ett brett utbud av seniortjänster, från rådgivning till fritidsaktiviteter, ska finnas tillgängliga för äldre i välfärdsområdena. Välfärdsområdet ska ha en övergripande plan för äldreomsorg i enlighet med de äldres behov.

De flesta äldre vill bo i eget hem så länge som möjligt. Vid nedsatt funktionsförmåga eller ökad otrygghet ska emellertid tillgång till vård dygnet om säkerställas i tid. Bristen på vårdplatser belastar för närvarande också sjukhusens bäddavdelningar.

Äldres akuta sociala och hälsorelaterade problem måste åtgärdas snabbt och på rätt sätt. Det finns behov av tjänster på gräsrotsnivå som omfattar t.ex. mobila sjukskötare och läkare samt tjänster och kontakter som tillhandahålls på distans, särskilt i glesbygd.

Hemtjänsten för äldre ska utvecklas till en mångsidig och multiprofessionell vårdform samtidigt som det sker en övergång från heldygnsvård till hemtjänst och nya mellantjänster, så som familjeomsorg. Möten mellan människor och permanenta vårdgivare är en del av den högklassiga omsorgen som också gör att förändringar upptäcks i tid.

Det sker en övergång från institutionsbaserad vård dygnet runt till en mer rehabiliterande och gemenskapsbaserad form av intensifierat serviceboende. I samband med denna övergång måste vi säkerställa att vårdinrättningar för dygnetruntvård har tillräckligt med vårdplatser i förhållande till den äldre befolkningens storlek och hälsotillstånd. Par måste få leva som familj även när bara den ena parten behöver institutionsvård.

När befolkningen åldras ökar den relativa andelen personer med minnessjukdom. Det här måste beaktas vid planering av tjänster och boendemiljöer. Dessa ska vara minnesvänliga så att alla kan röra sig fritt, säkert och obehindrat.

Närståendevården ska utvecklas så att den är jämlik i hela landet och i välfärdsområdena. Vi ska stödja närståendevårdarnas ork och deras tillgång till hälso- och sjukvård måste underlättas. Vi måste säkerställa att närståendevårdarna kan använda sina lediga dagar genom att ordna tillfälligt boende på vårdhem eller tillräckligt varaktig och högklassig vikariering i hemmet.

Den palliativa vården och terminalvården ska utvecklas i hela landet så att alla patienter har lika tillgång till den. Välfärdsområdena ska trygga rätten till en god död.

Äldre ska få högkvalitativ servicehandledning i tillräcklig omfattning ansikte mot ansikte eller vid behov på distans.

Gränssnitten mellan kommunens allmänna välfärdsuppdrag, som blir fortfarande på kommunens ansvar, och det förebyggande arbetet inom välfärdsområdet mot till exempel organisationer ska kartläggas. Vi upprätthåller seniorrådgivningen, äldreboendenämnder och dagverksamhet för äldre med minnessjukdom genom att tydligt utnämna ett organ som ansvarar för att ordna verksamheten.

Vi säkerställer regelbundna, frivilliga hälsokontroller för alla personer över 65 år för att främja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga.

Kvaliteten på hemtjänsten måste göras mångsidigare så att hemtjänsten erbjuder förutom en högkvalitativ vård även andra rehabiliterande tjänster.
Vi måste utveckla nya boendeformer i området mellan institutionsvård och hemtjänst som stödjer de äldres delaktighet och sociala funktionsförmåga samt minskar ensamhet.
Bristerna i tjänsterna för äldreomsorg ska åtgärdas och det ska finnas tillräckligt med platser för dygnetruntvård.
För personer med allvarliga minnessjukdomar ordnas trygga boenden som stödjer dessa patienters funktionsförmåga och främjar deras rehabilitering.
I välfärdsområden ska det utöver servicehandledare inrättas befattningar som tillsynskoordinator med uppgift att bedöma tillgängligheten och kvaliteten på tjänsterna för äldre.

Med din röst minskar vi skillnaderna i välbefinnande och hälsa

I den finska välfärdsstatens löfte ingår att människorna ska få human och effektiv hälsovård till rimlig kostnad, oavsett deras livssituation och bostadsort.

Trots detta har skillnaderna i finländarnas hälsa och välbefinnande ökat. Invånarna befinner sig för närvarande i en mycket ojämlik ställning beroende på deras bakgrund och bostadsort. Denna utveckling måste hejdas i de framtida välfärdsområden och ojämlikheterna i fråga om välbefinnande och hälsa måste åtgärdas. Vi gör detta genom att stärka den offentliga basservicen så att ingen lämnas utanför tjänsterna.

Det bästa sättet att främja medborgarnas hälsa och välbefinnande är att ge dem snabb tillgång till grundläggande service. Ju tidigare man ingriper vid sjukdomen, desto lättare är det att behandla den. Det är viktigt att få stöd innan problemet förvärras. Att få hjälp i rätt tid är väsentligt, både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv.

Tillgång till de grundläggande tjänsterna med låg tröskel

Vi stärker den offentliga primärvården och den grundläggande socialtjänsten, och flyttar sålunda fokus till bastjänsterna, förebyggande tjänster och tjänster med låg tröskel. I välfärdsområden ska man riva skiljemuren mellan primärvård och specialsjukvård. På samma sätt ska skiljemuren mellan social- och hälsovården rivas, särskilt när det gäller sociala tjänster som är nära kopplade till hälso- och sjukvården, såsom äldreomsorgen, mentalvårdstjänsterna, missbrukstjänsterna, handikapptjänsterna och mödra- och barnrådgivningstjänsterna.

Bastjänsterna ska vara tillgängliga för alla, oavsett förmögenhet eller bostadsort. Ett grönt välfärdsområde satsar på förebyggande tjänster, eftersom det socialt, mänskligt och ekonomiskt sett alltid är det bästa alternativet. Framför allt är det viktigt att satsa på förebyggande mentalvårdsarbete och lågtröskeltjänster. Snabb tillgång till neuropsykiatriska undersökningar och stöd för ett barn med symtom genast när misstanke väcks är effektivt förebyggande.

En effektiv primärvård med tillräckliga resurser förebygger folksjukdomar och deras komplikationer och gör att akuta besvär inte förvärras. Det lättar bördan för specialsjukvården och akutvården och minskar också kostnaderna på lång sikt. Så för att spara måste man investera.

Det är alltid bättre för en person och hens anhöriga ju snabbare hen blir sedd och hörd med sitt ärende och får ändamålsenlig hjälp i rätt tid.

Ur förebyggande synpunkt är det viktigaste väl fungerande grundläggande social- och hälsovårdstjänster och ett smidigt samarbete dem emellan. Tillgången till behandling ska ske på låg tröskel och snabbt och socialtjänster ska finnas tillgängliga utan långa köer. Fungerande bastjänster är det bästa förebyggande arbetet.

Genomslagskraftig behandling effektivt

Invånarna ska få rätt vård i rätt tid. Effektiviteten av behandlingen i social- och hälsovårdscentraler baserar sig på tidig intervention och förebyggande. Vårdkedjorna ska vara sömlösa och mångprofessionella. Effektivitet får emellertid inte prioriteras före människan och en patientcentrerad vård. Närtjänsterna är effektiva eftersom de upprätthåller kontinuiteten i vården. Inom hälsovården har kontinuiteten i vården och vårdrelationen en stor betydelse. Studier visar att både behandlingsresultat och tillfredsställelsen med vården förbättras när vårdrelationerna är stabila. Användning av dataresurser och prediktiva algoritmer möjliggör tidig identifiering och effektivt förebyggande stöd.

Vi säkerställer besök på mottagningen varje vecka

Vi avvecklar köerna i primärvården

Alla har rätt till behandling i mänsklig tid. Kommunerna har saknat incitament att investera tillräckligt i primärvården vilket har ökat behovet av specialsjukvård. Anställda orkar och trivs i arbetet när det finns tillräckligt många arbetstagare i samma skift och när man vid behov kan påverka arbetsbeskrivningen och arbetstiderna till exempel enligt den egna livssituationen.

Det bör finnas mer än en primärvårdsläkare per 1 500 invånare. I annat fall handlar det om en strukturell läkarbrist. Då är lösningen att öka antalet läkare, förbättra arbetsvillkoren och driva en aktiv rekrytering.
Personalantalet inom social- och hälsovården kontrolleras och deras arbetsvillkor och löner justeras till en sådan nivå att patienter som kommer till social- och hälsovårdscentralen bemöts av en välmående arbetstagare. Det ska finnas minst en läkartjänst per 1 500 invånare inom primärvården. Annars är läkarbristen också strukturell. För att kunna anställa fler läkare krävs förbättrade arbetsförhållanden, aktiv rekrytering och ökad utbildning av läkare.
Vi förbättrar tillgången till sjukvård och kontinuiteten i vårdrelationen, särskilt för patienter med flera sjukdomar.
Det behövs mer service än hittills på specialistnivå inom primärvården för att förbättra vårdens integration.
Samordningen av specialsjukvården och primärvården ska förbättras i situationer där exempelvis en opererad patient överförs tillbaka till primärvården och sedan hem. Rehabiliteringsstöd ska ges systematiskt hela vägen fram till tjänsterna som ges hemma så att klientens funktionsförmåga återställs så snabbt och bra som möjligt.

Munhälsovård

Munhälsa och allmän hälsa hänger ihop. Därför är det viktigt att se till munhälsan hela livet. En god munhälsa är en del av folkhälsan, förebyggande arbete och kampen mot marginalisering. Tillräckliga tjänster i rätt tid ökar välbefinnandet och ger kostnadsbesparingar.

Akuttandvård ska vara tillgänglig omedelbart, oavsett patientens bostadsort.
Icke brådskande behandling ska ordnas inom 3 till 6 månader.
För att sjukdomar ska kunna förebyggas ska munhälsovården fortsätta även för äldre och tillgången till den ska garanteras på lika villkor med andra åldersgrupper.

Specialistvård av hög kvalitet

Välfärdsområdena ansvarar för såväl bastjänsterna som för specialsjukvårdens tjänster. Specialsjukvården i Finland ligger på mycket hög nivå och vi måste se till dess resurser.

Syftet med reformen är att minska gränssnittet mellan dessa, säkerställa smidiga vårdkedjor och förhindra eventuell deloptimering i ett tidigare skede.

Integreringen av hälso- och sjukvården måste utvecklas så att specialistkonsultationer och -tjänster kommer närmare bastjänsterna och människorna. Också digitala kanaler kan användas vid konsultationen.

Tillräckliga resurser för specialsjukvården ska säkerställas.
Vi utvecklar multiprofessionaliteten, det branschövergripande samarbetet och i synnerhet integrationen till basnivån. Vi säkerställer att behandlingar är evidensbaserade och vi stödjer vetenskaplig forskning.
Vi säkerställer tillräckligt informationsutbyte och tillräckliga möjligheter för konsultation mellan primärvården- och specialsjukvården.
Vi utökar samarbetet mellan socialtjänsterna som förutsätter samarbete med specialsjukvården (till exempel barnpsykiatri och barnskydd eller krävande missbruksbehandling och missbruksrehabilitering).

Med din röst kan vi utnyttja digitaliseringens möjligheter

Modern teknik gör det möjligt att erbjuda ett stort antal människor många viktiga tjänster i välfärdsstaten, även digitalt. Det är viktigt att digitaliseringen lyckas för att vi ska kunna dra full nytta av reformen.

Den snabba digitaliseringen kan emellertid diskriminera människor och vissa grupper av människor, och allt kan inte hanteras på distans. Marginaliseringen förebyggs genom att ge rådgivning, vägledning och hjälp med att anlita tjänsterna, samt genom att erbjuda ett personligt servicealternativ för alla som behöver det.

När nya teknologier och läkemedel introduceras måste vi se till att de i första hand gynnar patienters och andra klienters liv, förbättrar kvaliteten på vården eller vägledningen och ger verkliga fördelar för hälsa eller livskvalitet.
Elektroniska system för social- och hälsovården ska byggas med användarcentrerade metoder och kvalitetssäkringen ska garantera patientsäkerheten redan innan tillbud rapporteras.
De som anlitar social- och hälsovården ska kunna hantera, använda och förmedla vidare uppgifter som samlas in om dem. Syftet är att stärka användarnas aktörskap, samtidigt som vi gör datahanteringen och övergången mellan olika tjänster smidigare.
När det inte är effektivt att anlita experter för informationssökning och lagring av data, borde det vara möjligt att anlita sekreterare.

Organisatoriskt samarbete

O rganisationernas roll är mångfacetterad och sträcker sig från expertis och kamratstöd till tillhandahållande av tjänster. Vi måste erkänna organisationernas roll som utbildare av social- och hälsovårdsexperter tydligare än innan. Organisationernas verksamhet ska tryggas med hjälp av bidrag och de ska erbjudas verksamhetslokaler.

Välfärdsområdet ska se till att samarbetet för att främja välbefinnande och hälsa fungerar även med kommunernas bildningsväsende, organisationer och andra lokala aktörer. Välfärdsområdet ansvarar för att arbetet som de olika aktörerna bedriver för att främja välbefinnande och hälsa samordnas så att det inte bedrivs överlappande arbete eller uppstår luckor i tjänsterna. Vi identifierar och värdesätter oavlönat omsorgsarbete för att främja välbefinnande och hälsa som vanligtvis utförs av kvinnor.

Verksamhetsförutsättningarna i organisationer som främjar välbefinnande och hälsa, liksom de som verkar i social- och hälsovårdens gränssnitt, ska säkerställas genom att de får bidrag och verksamhetslokaler.
Samarbete med organisationer ska beaktas som en effektiv förebyggande stödverksamhet för olika tjänster.
Vi inrättar en delegation för organisationsärenden i välfärdsområdena med uppgift att förbättra samarbetet mellan välfärdsområdet och organisationerna.

Ett serviceställe för social- och hälsovårdstjänster

De nya välfärdsområdesfullmäktige har möjlighet att bygga ett system där tjänsten tillhandahålls på ett enda serviceställe, istället för att tvinga människor att besöka flera ställen. I stället för att behandla enskilda symtom kan hela människan behandlas. Detta hjälper både stressade familjer som marginaliserade rusmedelsmissbrukare.

Primärhälsovården och socialtjänsterna ska vara tillgängliga i rätt tid för alla som behöver dem. Ju tidigare man ingriper vid situationen, desto lättare är det att lösa problemet. Samtidigt sparar man in en hel del kostnader.

På den nya social- och hälsocentralen får människor den hjälp de behöver på en gång. Tjänsterna är av hög kvalitet, multiprofessionella och kundorienterade.

Den nya social- och hälsocentralen är lätt att hitta, då den finns där människorna rör sig. Alla känner sig välkomna och personalen trivs med sitt arbete där.

Transporttjänster för äldre och funktionshindrade ska tillhandahållas på ett säkert, smidigt och tillgängligt sätt. Transporttjänster får emellertid inte leda till att servicenätet minskas. Även de transporter som FPA ordnar måste fungera på rätt sätt. På social- och hälsocentralerna behövs också terminalplatser, vilket man bör ta hänsyn till i planeringen.

Det ska anställas tillsynssamordnare för att säkerställa att egentillsynen är tillräcklig och effektiv i tjänster för äldre, barnskydd, handikapptjänster och andra social- och hälsovårdstjänster.

Med din röst värnar vi om mental hälsa

På många ställen är det svårt att få tillgång till en psykiatrisk specialist. Efter att man kommit fram till att psykoterapi krävs ytterligare ansträngning för att hitta en lämplig terapeut vilket man i svåra livssituationer eller i en psykisk kris inte alltid har krafter till. Här behövs helt klart mer stöd av en sakkunnig mentalhälsovårdare.

Bra psykvård är både förebyggande och rehabiliterande. I välfärdsområdena ska man mäta lågtröskeltjänsternas tillräcklighet. Det är också oerhört viktigt att se till smidiga vårdvägar från den grundläggande servicen till specialsjukvården.

För småbarnsfostran behöver vi liknande strukturer som i elevvården, så som psykologer och kuratorer. I skolor ska elevvårdstjänster tillhandahållas så att de fyller den bindande personaldimensioneringen. Vi behöver fler mentalvårdare på social- och hälsocentralerna och för familjetjänsterna fler klientskap som bemöter hela familjer, då en femtedel av omhändertagandena uppskattas bero på bristande lämplig psykiatrisk vård inom hälsovården. Även i fråga om tjänsterna för äldre måste vi uppmärksamma den psykiska hälsan som en del av tjänsteutbudet.

För många räcker redan några gånger av psykosocialt stöd och samtal med en sakkunnig. Utöver detta ska man satsa på fungerande och effektiva kortterapier och onlineterapi som ska erbjudas tillräckligt nära människorna. För de mest utmanande fallen ska man fortfarande erbjuda långvarig psykoterapi som ofta finansieras av FPA.

Utöver lågtröskeltjänster och psykosocialt stöd behövs evidensbaserad branschövergripande psykiatrisk vård. Resurserna för den psykiska specialsjukvården ska utökas och samarbetet med basnivån ska utvecklas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt bristen på psykiatrer och man ska komma metoder för rekrytering av tillräckligt med sakkunniga personer till välfärdsområdet.

Den psykiatriska öppenvården ska stödja patienten och vid behov också äga rum i form av besök hos patienten. Det ska finnas tillräckligt med psykiatriska sjukhusplatser trots att fokus har flyttats till öppenvården.

Mentalvården omfattar också neuropsykiatrisk forskning och coachning. När det gäller problem med den psykiska hälsan finns det i bakgrunden ofta utmaningar i vardagen som kan lösas. Utöver psykiatriska diagnoser, medicinering och psykiatriska kontakter, kan handledning i vardagen och justering av de egna handlingssätten hjälpa patienter att klara av den egna vardagen. Rehabiliterande, längre psykoterapi ska även i fortsättningen vara en del av behandlingsutbudet för unga och personer i arbetsför ålder. Detta säkerställer att patienter stannar kvar i arbetet och också återgår till det.

Vi inför terapigarantin i alla välfärdsområden.
Resurserna för den psykiska specialsjukvården och tillgången på arbetskraft ska garanteras.
Psykoterapiutbildningar ska erbjudas kostnadsfritt vid universiteten.
Vi garanterar nära lågtröskeltjänster för psykisk ohälsa för människor av alla åldrar.
V inrättar ett serviceställe för psykisk hälsa som har en mottagning en gång per vecka i alla välfärdsområden.
Vi för mentalvårdstjänsterna ut till invånarna, särskilt i glesbygden i form av mobila psykiatriska tjänster.
Vi stärker vårdgarantin för mentalvårdstjänster och garanterar tillgång till mentalvård på basnivå inom en månad.
Vi avlägsnar hindren som gör att missbrukare inte får hjälp.
Vi erbjuder stöd till anhöriga till mentalpatienter.

Med din röst bekämpar vi fattigdom och ojämlikhet

Hjälpen ska inte bero på var man bor eller hur tjock den egna plånboken är. Fattigdom och ojämlikhet är stora och mångfacetterade utmaningar för de framtida välfärdsområdena och hör samman med till exempel segregation, regional segregation, ackumulerade problem, hög sjuklighet, åldrande befolkning och generationsöverskridande problem.

För att minska den interna regionala differentieringen i stadsområden är det viktigt att satsa på stadsplanering, mångsidigt boende, goda transportförbindelser och högkvalitativ närservice. Vi behöver också separata program för att kunna ingripa i de värsta missförhållandena, till exempel lindra vårdskulden i områden med hög sjuklighet. I mindre välmående områden ska positiv särbehandling bedrivas i syfte att jämna ut skillnader.

Generationsöverskridande problem kan lösas genom att ge stöd till hela familjen, med hänsyn till en mängd olika bakgrundsfaktorer såsom kön, socioekonomisk bakgrund, bostadsort, ursprung, familjebakgrund, utbildning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Hjälp ska finnas att få i alla skeden av livet och personer som löper risk att marginaliseras, till exempel ensamma och äldre som bor ensamma, ska identifieras. Effektivt ingripande i rätt tid gör att problemen inte utvecklas och blir stora.

När det gäller att bekämpa fattigdom är det viktigt att hälsan främjas eftersom fattigdom och hälsoproblem ofta går hand i hand. Kommuninvånare som anlitar många hälsotjänster är ofta också låginkomsttagare. Sakkunnig servicehandledning i rätt tid hjälper personen att hitta rätt tjänster och servicekedjor. Förebyggande åtgärder ska erbjudas i alla livssituationer, även utanför arbetslivet, och många av dessa tjänster kommer även fortsättningsvis att erbjudas av eller i samarbete med kommuner. Betydelsen av kultur, motion, naturrelationer och djur för att upprätthålla välbefinnandet ska beaktas.

Ledning genom information spelar en viktig roll när det gäller att förebygga fattigdom och ojämlikhet. När problemen är kända genom olika indikatorer är det enklare att ingripa i dem.

Som ett led i kampen mot fattigdom ska även bostadslösheten bekämpas och det ska ges juridisk rådgivning och vägledning om boende och ekonomi. De ekonomiska resurserna och personresurserna för det förebyggande och kompletterande utkomststödet ska vara på sådan nivå att ingens välbefinnande äventyras. Personer i arbetsför ålder som är närståendevårdare för ett barn, partner, syskon eller äldre förälder vid sidan av sitt eget arbete ska säkerställas ett flexibelt arbetsliv och stöd av tillgängliga och välfungerande stödtjänster inom familjeomsorgen. Övergripande stöd för familjer med barn som har särskilda behov (psykiskt, funktionellt och praktiskt stöd i hemmet och i skolan) bidrar till att förhindra marginalisering och ökad fattigdom i barnfamiljer.

När det uppstår problem med tillgången till tjänster förvärras ansamlingen av problem. Marginalisering är en process som utvecklas under lång tid och som alltför ofta är generationsöverskridande.

Effektivt ingripande i rätt tid gör att problemen inte utvecklas och blir stora.

Ett sömlöst samarbete mellan kommunen som organiserar TE-tjänsterna och välfärdsområdet som ansvarar för social- och hälsovården är synnerligen viktigt. Ett sömlöst, branschövergripande samarbete mellan välfärdsområdet, kommunen och den tredje sektorn ska också säkerställas i situationer där sällskapsdjurens eller husdjurens välfärd kräver det.

Välfärdsområden ska genomföra bedömningar av konsekvenser för barn och barnbudgetering, komma till insikt om konsekvenserna av beslut för barn och förebygga fattigdomen i barnfamiljer samt ingripa i problem i rätt tid för att problemen inte ska ärvas över generationer.
Konsekvenserna av beslut för äldre utvärderas.
Områden med hög sjuklighetsindex ska satsa på kvaliteten och tillgängligheten av de lokala tjänsterna. Vi behöver också nya arbetsformer på gräsrotsnivå, information, digital och personlig rådgivning samt uppsökande och förebyggande arbete.
I ett grönt välfärdsområde säkerställs att ingen skuldsätts på grund av social- och hälsovårdens klientavgifter. Klientavgifterna görs skäligare.
Syftet är att besöken på hälsovårdscentralen ska vara kostnadsfria där det är möjligt utan att äventyra servicenivån.
Indrivningen av klientavgifter hos privata inkassobolag avslutas.
Pilotprojekt för ekonomisk rådgivning etableras i välfärdsområdena och skuldrådgivning ges med låg tröskel.

Med din röst säkerställer vi att alla behandlas lika

I ett grönt välfärdsområde har alla människor tillgång till kvalitativa och ändamålsenliga tjänster, oavsett förmögenhet, kön, ålder, funktionsnedsättning, kultur, sexuell läggning eller andra egenskaper. Tjänster och servicekedjor skräddarsys för varje persons behov med respekt för deras självbestämmanderätt. Jämställdhet handlar inte bara om icke-diskriminering, utan om aktiva åtgärder som flerspråkig information, tolktjänster och tillgängliga faciliteter. Tillgänglighet och hinderfrihet är förutsättningar för att man ska kunna använda tjänster och för att dessa tjänster ska fungera. Tillgänglighet och hinderfrihet innebär inte bara hinderfri rörlighet utan även hänsyn till personer med känselnedsättning i digitala tjänster, till exempel organisation av teckenspråkstolkar och kommunikation på klarspråk.

Vi säkerställer bra och fungerande tjänster för människor, oavsett var de bor. Även tillgången på tjänster enligt språklagen ska beaktas, såsom tillämpningen av samiska språklagen i tjänster som tillhandahålls inom det samiska hembygdsområdet.

Social- och hälsovårdstjänsterna ska anpassas till människors individuella behov. Strävan är att långvariga tjänster ska följa med människan och inte tvärtom. Tjänster ska också erbjudas på mindre ställen så att behovet av att resa långt för att få hälsovård ska minska. Mobila läkare eller sjukskötare är ett bra exempel på detta.

Tjänster för personer med funktionsnedsättning

Människor med funktionsnedsättning bemöts fortfarande alltför ofta som objekt för beslutsfattande och handling och inte som aktörer i sina egna liv. Diskriminering och kampen om nödvändiga tjänster är en del av vardagen för många personer med funktionsnedsättning. Riksdagens justitieombudsman har konstaterat att grundläggande rättigheter har begränsats inom specialvården. Dessa brott mot de grundläggande rättigheterna måste upphöra.

Handikapptjänsterna har som uppgift att trygga jämlikheten, rätten till självbestämmande och ett fullvärdigt liv för personer med funktionsnedsättning. Ett självständigt liv innebär inte att en person gör allt själv och tillbringar all sin tid ensam, utan att han eller hon själv fattar sina egna beslut. Tjänsterna ska anpassas efter behoven hos personer med funktionsnedsättning, inte tvärtom. Detta förverkligas endast om välfärdsområdet vid sidan av de bestående tjänsterna utvecklar nya, individuella tjänster. I välfärdsområdena kan anställda specialisera sig på handikapptjänster och utvecklingen av dem. Detta är meningsfullt för både medarbetaren och medborgaren med funktionsnedsättning.

Lagen om funktionshinderservice garanterar vissa tjänster för alla personer som uppfyller kriterierna, oavsett ålder. Diagnosen ska inte vara kriterium för beviljandet av tjänster, utan den individuella funktionsförmågan och behovet. Antalet handikapptjänster och deras innehåll ska tillgodose personens individuella behov och uppfylla önskemål och inte vara strikta antaganden om vad som ingår eller inte ingår i den funktionshindrades roll.

Handikapptjänsterna ska inte begränsas till vardagen, arbetet och studierna utan ska tillåta ett mångsidigt liv med semester, fester och aktiv fritid.

Handikapptjänster beviljas alltid i enlighet med det faktiska behovet.
Vi utvecklar mångsidiga tjänster som möter de individuella behoven hos personer med funktionsnedsättning.
Vi tar tjänster ut till personer med funktionsnedsättning, inte tvärtom.
Färdtjänstresor ska vid behov beviljas även för resor utanför närområdet.

Antirasism och jämlikhet i tjänsterna

Finland har alltid varit mångkulturellt. Alla har rätt till lika och icke-diskriminerande tjänster och bemötande. Att vara finländare är mångfacetterat, vilket också ska återspeglas i våra tjänster.

Välfärdsområdena ska i samarbete med integrationstjänsterna säkerställa att alla som flyttar till Finland får information om sina rättigheter att anlita social- och hälsovårdstjänsterna och kan söka den hjälp de behöver. Servicevägarna ska fungera.

Vi ökar tillgängligheten till flerspråkig service, rådgivning och vägledning, bland annat genom att skapa mer funktionella modeller för yrkesutbildade inom social- och hälsovården som talar annat språk än finska att skaffa sig de kvalifikationer och språkkunskaper som de behöver, stärka personalens mångkulturella kompetens och öka tolktjänsterna.

Välfärdsområdenas integrationsarbete ska ha ett sömlöst gränssnitt mot kommunernas integrationsprogram och verksamheten av organisationer inom samma bransch. Särskilt framhävs gränssnitt mot bildnings- och kulturverksamhet, arbete med barn och unga samt arbete med familjer och äldre. Som ett led i arbetet för att främja delaktighet i välfärdsområdena ska ett frivilligt mångkulturellt råd inrättas i alla välfärdsområden.

Papperslösa människor ska ha rätt till nödvändiga social- och hälsotjänster. Till dessa hör bland annat tjänster relaterade till högt blodtryck, diabetes och munhälsa liksom också vaccinationer och grundläggande social trygghet.

Sexuell och reproduktiv hälsa

Varje människa förtjänar att bli bemött och godkänd som hen är utan onödiga antaganden. Alla ska känna sig trygga när de tar del av service, oberoende av ålder, bakgrund, sexuell läggning, kön eller förmögenhet. All service ska erbjudas på en plats som är trygg både för medborgaren och för personalen. Tillgången till tjänster får inte bero på attityden eller kunskapsnivån hos den personal som beslutar om dem. Den som tillhandahåller tjänsten ansvarar för informationen och förmågan att tillhandahålla tjänsterna med hänsyn till varje persons könsbundna eller inlärda sätt att kommunicera sina behov. Det gäller män, kvinnor, transpersoner och andra. Personalen ska ges en omfattande utbildning i att bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter. Det tas fram tydliga regler för hur man ingriper i osakligt bemötande och trakasserier som varje medarbetare ska göra sig förtrogen med och engagera sig i. Det ska värnas om mödrars rätt till en trygg förlossning enligt eget val. Vårdvägen får inte heller upphöra vid missfall. Återhämtningen efter en förlossning ska stödas bland annat med hjälp av fysioterapi i alla kommuner.

Sexuell rådgivning med låg tröskel och vid behov sexualterapi ska erbjudas i alla åldrar, särskilt i sådana situationer då livet förändras och som kan påverka sexualiteten.
Till personer under 30 år ska gratis preventivmedel erbjudas. Gratis preventivmedel ger besparingar och minskar ojämlikheten mellan unga.
De egna rådgivningen ska ordna med tillräckligt stöd för dem som upplever missfall.
Oavsett attitydklimatet i området ska det ordnas medsäker abort och mentalt stöd i anslutning till den.

Sexuella och reproduktiva hälsotjänster inkluderar också tjänster för att stödja familjebildning. Vi säkerställer att så mångas önskemål om barn som möjligt uppfylls. Attityder får inte påverka vem man erbjuder fertilitetsbehandlingar.
Ett stödcenter för offer för sexualbrott (Seri) ska inrättas vid varje centralsjukhus.
Vi utvecklar samarbetet mellan rådgivningen och förlossningstjänsten som stöder mödrarnas förberedelse inför förlossningen och återhämtningen efter den.

Barnskydd

Det har länge talats om hur överbelastat barnskyddet är och i värsta fall försöker man ersätta bristande eller överbelastade missbrukar- och mentalvårdstjänster för unga med omhändertaganden. Barnskyddet belastas av ineffektiva vårdkedjor, skuggområden i det vuxensociala arbetet, problem med tillgänglighet och hög omsättning av sakkunniga arbetstagare samt onödig hänvisning av barn med neuropsykiatriska problem till barnskyddet.

Utvecklingen av öppenvården inom barnskyddet ska stå i centrum. Stödet till familjer beror för närvarande i alltför hög grad på vilken typ av stöd som finns att tillgå var. Det ska vara möjligt att utveckla stöd som möter barnfamiljernas individuella behov.

Barnets bästa ska alltid stå i centrum för barnskyddet. Det är viktigt att kunna identifiera barnets situation och stödja familjen i den bekanta uppväxtmiljön. Familjen i sin helhet ska stödjas i stället för att endast stöda en enskild individ.

Barnfamiljer ska ges den hjälp och det stöd de behöver med låg tröskel, redan innan läget kräver en klientrelation med barnskyddet. I familjer med spädbarn och småbarn kan behovet av stöd som lättast bestå i praktisk hjälp för att klara vardagen, hushållning och vägledning för att utveckla en trygg anknytning.

Familjevården ska vara den primära formen av barnskyddets vård utom hemmet. Familjevården är ett humant och hembaserat sätt att tillhandahålla vård utom hemmet där barnet garanteras hemliknande uppväxtförhållanden, nödvändiga stödåtgärder och bestående, trygga människorelationer. För närvarande varierar andelen placeringar i familjer betydligt från varandra i olika områden.

Det gröna välfärdsområdet följer de nationella personaldimensioneringarna för barnskyddet. Vi behöver tillräckligt med utbildningsplatser och flexibilitet vid övergången till branschen.
Alla välfärdsområden ska ha tillräckliga resurser för att kunna erbjuda lagstadgade tjänster.
Vi utnyttjar branschövergripande expertis, pararbete bland socialarbetarna och en systematisk arbetsmodell. Det ska också genomföras mer bedömningar av servicebehovet så att arbetsparet kommer ur barnets uppväxtmiljö där man redan känner barnet, den unga och familjen.
Insatsområdet inom barnskyddet ska överföras på stödåtgärderna inom öppenvården och prioritet ska ges tjänster som utförs i hemmet, till exempel familjearbete.
Barn och unga ska höras i frågor och beslut som berör hen själv.
Inom välfärdsområdena ska innehållet i eftervården och olika verksamhetsformer utvecklas så att vi bättre stödjer unga när de växer upp och blir självständiga.
Det är bra att koncentrera familjevård- och fosterhemstjänsterna och utbildningen av familjevårdare i landskapsenheterna.
Eftervård ska särskilt erbjudas inom familjeomsorgen när den unge har varit placerad i familjevård.

Tjänster för missbrukare

Det är lättare och billigare att förebygga missbruk än att åtgärda missbruksproblem. Behovet av tjänster för missbrukare har ökat i takt med pandemin. Mental hälsa och missbrukstjänster måste samverka bättre i välfärdsområdena. Stigmatiseringen kring missbrukarproblem ska minskas och tyngdpunkten ska överföras från kriminaliseringen av narkotikabruket till rehabilitering och skademinskning. En bakgrund med missbruk ska inte vara ett hinder för att få ta del av andra tjänster. Psykisk ohälsa och neuropsykiatriska problem ska åtgärdas till parallellt med missbrukarvården. Krav på obligatorisk drogtest får inte bli ett villkor för att få ta del av mentalvårdstjänster.

Det är viktigt att snabbt få ta del av missbrukstjänster enligt principen om ett enda serviceställe där det genomförs en individuell bedömning av vårdbehovet. Missbrukstjänsterna ska vara mångfacetterade och tillräckliga. Det behövs lättillgänglig och branschövergripande öppenvård samt vid behov avgiftning och långvarig institutionsrehabilitering. Det ska gå smidigt att få rehabilitering och den ska fortgå tillräckligt länge. Det är viktigt att satsa på arbete som minskar olägenheter, till exempel substitutionsbehandling, fördelning av rena sprutor och nålar samt patrullerande missbruksarbete. Det ska vara möjligt att få ta del av rehabiliteringsperioder på inrättningar och stanna där under en tillräcklig lång tid.

Vi satsar särskilt på förebyggande missbruksarbete.
Låt oss föra missbruksarbete ut där människor rör sig.
Vi ordnar tillräckligt med skadereducerande behandling, som till exempel sprututbytesmottagningar och substitutionsbehandling.
Vi ser till att principen om att få en bostad först förverkligas.
Vi garanterar närstående tillräckligt stöd och tillräckliga tjänster.
Vi ger det viktiga arbetet som organisationerna utför erkänsla och ingår avtal om partnerskap.

Åtgärdande och förebyggande av problem med penningspel

Mer än hundra tusen personer i Finland har problem med penningspel och när de närstående räknas in påverkar de rentav 900 000 finländare. Det bästa sättet att förebygga problem är att reglera utbudet, begränsningarna och marknadsföringen av spel, men det är också viktigt att identifiera problemet tillräckligt tidigt i samband med att social- och hälsotjänsterna anlitas.

Spelproblem brukar vanligtvis betraktas som en del av tjänsterna för missbrukare och mentalvårdspatienter och det finns nödvändigtvis inte alls tillgängliga uppgifter om vilken hjälp som erbjuds. Det finns ofta brister i vårdpersonalens förmåga att identifiera och åtgärda ett potentiellt problem, och dessutom är spelproblemet i många fall riktat till att söka hjälp från en tredje sektor, som endast ska ge kompletterande hjälp och stöd.

Socialtjänsterna spelar också en nyckelroll när det gäller att ingripa tidigt i spelproblem. Dessa ska systematiskt beaktas i samband med att klientens helhetsbild ses över. Det är också viktigt att erbjuda närstående som berörs av problemen hjälp och se till att det ges tillräckligt med stöd när spelskulderna ska betalas efter att spelandet har upphört.

Vi ser till att social- och hälsovårdstjänsterna i välfärdsområdet har tillräcklig beredskap för att identifiera problem med penningspel och att det informeras tillräckligt om den hjälp som erbjuds.
Vi ska se till att ansvaret för att problemen åtgärdas inte läggs ut till tredje sektorn.
Vi utvecklar vården och förbereder oss inför införandet av den kommande God medicinsk praxis-vårdrekommendationen.
Vi satsar på hjälp som erbjuds närstående och på att man ska klara av skuldsättningen.

Arbetet mot våld

Våld är alltid fel, vare sig det är fysiskt, psykiskt, ekonomiskt eller sexuellt våld, oberoende av var det äger rum och vem som utsätts. Attityder och fördomar får inte vara ett hinder för arbetet mot våld. Välfärdsområdena ska vara trygga arbets-, studie- och boplatser. Alla ansvarar för att våld identifieras och förebyggs och för att man ingriper i det.

Behovet av arbete mot våld i nära relationer har ökat ytterligare under pandemin. Senast nu är det särskilt viktigt att se till att man inom alla tjänster lär sig identifiera våld i nära relationer och att alla anställda inom välfärdsområdet har kompetens att ingripa i situationen.

Arbetet med att förebygga våld kan inte vara projektbaserat utan ska ske långsiktigt. Resurser för arbete mot våld ska säkras genomgående i välfärdsområden, både på struktur- och på gräsrotsnivå, i alla tjänster, för alla människor. Vi behöver tydliga, bindande strukturer för att förebygga våldshandlingar, till exempel i nära relationer och hedersrelaterat våld, samt för att stödja offer.

Arbete mot våld innebär arbete i gränssnittet mellan såväl välfärdsområdena som kommunerna och tredje sektorn. I alla välfärdsområden ska det tas fram ett branschövergripande åtgärdsprogram för förebyggande av våld i nära relationer.

Vi ska säkerställa att tecken på våld identifieras och åtgärdas i samband med alla tjänster.
Vi skapar permanenta strukturer och metoder för att bekämpa våld.
Vi ska erbjuda offer, förövare och vittnen till våld tillräckligt med stöd i rätt tid.
Vi medger att (det nära relaterade) våldet mot kvinnor är allmänt och mångfaldigt. Vi säkerställer hela personalens kompetens när det gäller att identifiera och ingripa i våld. Vi utvecklar och säkerställer implementeringen av policyer för att identifiera våld och hjälpa offret.
Vi utökar antalet skyddshemsplatser så att det motsvarar nivån i Istanbulkonventionen. Tillräckliga resurser måste garanteras för att skyddshemmen ska ge offer för våld i nära relationer individuellt och heltäckande stöd även efter perioden i skyddshem eller i form av öppen tjänst. Skyddshemmen ska vara lättillgängliga med kollektivtrafik och hinderfria.
Vi ingriper aktivt i hedersrelaterat våld och människohandel.
Branschövergripande arbetsgrupper för svåra skilsmässor ska inrättas inom varje välfärdsområde.
Vi identifierar föräldraalienation som våld och skapar strukturer för att förebygga det.
Vi inrättar ett stödcenter för offer för sexuellt våld i alla välfärdsområden. Centret fördelar sin kompetens över hela regionen.

De som uppvisar symptom genom att begå brott och deras närstående

Unga som uppvisar symptom genom att begå brott och invånare i välfärdsområden som dömts för brott behöver social- och hälsovårdstjänster på specialnivå. Även om Brottspåföljdsmyndigheten ansvarar för ordnandet av tjänster för fångar under fängelsestraffet har välfärdsområdet skyldighet att känna till sina invånares servicebehov under hela den tid som fängelsestraffet pågår och delta till exempel i förberedelserna inför övervakad frihet på prov och frigivningen. Ju mera hjälp de får med livshanteringen innanför murarna, desto bättre chanser har de att leva ett normalt liv efter fängelsetiden.

Brottspåföljden berör också många närstående. Bestraffningen av en närstående kan påverka många aspekter av livet.

I övergångsfasen vid frigivningen från fängelset är ett sömlöst samarbete mellan Brottspåföljdsmyndigheten, välfärdsområdet, samhället och organisationerna med den fånge som släpps ut av yttersta vikt för att livet för den som släpps ur fängelse ska kunna fortsätta utan brott.
Varje välfärdsområde ska anställa en person som samordnar de frigivna fångarnas boendesituation och andra tjänstebehov så att det blir möjligt att förebygga problem som eventuellt uppstår vid frigivningen.
Varje välfärdsområde ska erbjuda multiprofessionell krishjälp och stödtjänster till fångens anhöriga.

Din röst ökar välbefinnandet hos arbetstagarna

När social- och hälsovårdspersonalen mår bra, mår också kunderna bra. En högkvalitativ ledning, goda och säkra arbetsförhållanden och kontinuerligt lärande har en stor påverkan

på hur arbetstagarna mår i sitt arbete. Också lönenivån har en väsentlig påverkan på arbetsmotivationen. Man satsar mera på arbetstagarnas välbefinnande och bedömer deras välbefinnande kontinuerligt. Vid genomförandet av lokalprojekt och renoveringar upphandlas offentlig konst som ökar social- och hälsovårdsanläggningarnas trivsamhet.

Arbetstagarnas ork och säkerhet

Personalen har belastats även mer än vanligt på grund av pandemin, och personalens insatser ska erkännas och belönas på ett korrekt sätt. Förutom att ge en tillräcklig ekonomisk kompensation är det viktigt att säkerställa att det är möjligt att utföra arbetet bra och på ett etiskt sätt. Man ska se till att resurserna räcker till, så att personalen inte är tvungen att arbeta under brådska eller tvungna att arbeta mycket övertid.

Vi strävar efter att skapa långvariga arbets- och vårdförhållanden och en välmående personal.
Vi satsar på social- och hälsovårdspersonalens fysiska och psykiska säkerhet genom att förebygga bl.a. våld på arbetet, belastning och misskreditering.

Ledning genom förtroende

Social- och hälsovårdsarbete är inte löpandebandsarbete, och bör således inte ledas som sådant.

Personalen brukar veta bäst hur man kan göra tjänsterna mer effektiva, det vill säga vilka åtgärder är mest effektiva när man vill främja hälsan och välbefinnandet.

Ledning genom förtroende innebär att personalen ses som experter på sitt arbete och inom sin bransch. Vi ger personalen rum att göra genuint effektiva och självständiga beslut.

Förtroende är inte längre ett valfritt verktyg för organisationer att attrahera och behålla de bästa arbetstagarna. Sist och slutligen finns det inget mer effektivt än människor som gör saker för att de vill.

Vi ökar arbetshandledning inom social-, hälso- och räddningssektorn.
Vi satsar på ledningskompetens och på att kontinuerligt utbilda de som arbetar med chefsuppgifter och på att kontinuerligt handleda de centralaste cheferna.
Vi säkerställer att personalen har möjlighet att påverka sitt eget arbete till exempel genom skiftplanering.

Arbetstagarnas position i reformen

Ett enormt antal arbetstagare kommer att flyttas över till välfärdsområdena. För att säkerställa arbetstagarnas ork måste vi fästa särskild uppmärksamhet på utveckling av arbetsvälbefinnande, arbetstagarnas engagemang och ledningens kvalitet. När vi förenhetligar funktioner ska vi minska på osäkerhetsfaktorerna och harmonisera lönerna i samråd med arbetstagarna och arbetstagarorganisationerna.

Arbetskraftsbristen inom social- och hälsovården

En rättvis lön, goda arbetsförhållanden, en förtroendeväckande ledning och en högkvalitativ utbildning är nyckeln till att lösa arbetskraftsbristen inom social- och hälsovården. Vi ska också säkerställa att det finns tillräckligt med utbildningsplatser och undersöka möjligheten att utbilda till exempel underskötare som stöder andra yrkesgrupper.

Vi säkerställer tillgången till auktoriserade yrkesutbildade inom socialvården genom att satsa på arbetsförhållanden, arbetsbelastningen, kompletterande utbildningar, arbetshandledning och professionellt stöd och ledning. Den gedigna kompetensen inom socialvården säkerställer att kundarbetet uppfyller kraven på kvalitet och kompetens.

Arbetskraftsbristen löses inte med en yrkesgrupp i framkant, utan mellan flera yrkesgrupper. Vi ska bilda yrkesövergripande team och arbetspar för att dela arbetet och expertisen, som till exempel ett arbetspar med en läkare och en skötare, eller ett arbetspar med en socialarbetare och socialhandledare.

Vi höjer omsorgsarbetets avlöning till en nivå som bättre motsvarar arbetets krav.
Vi minskar hierarkin i arbetsplatserna och stöder resultaten vi nått tillsammans.
Vi utvecklar vårdbehovsbedömningen, utökar direktmottagningsverksamheten och bildar yrkesövergripande team och arbetspar för att dela arbetet och expertisen.
Vi utvecklar digitala tjänster i samarbete med personalen och kunderna.
Vi säkerställer att antalet utbildningsplatser är tillräckligt för att svara på behovet av arbetskraft.
Vi skapar nya utbildningsvägar för att skaffa behörighet.

Med din röst säkerställer vi att ambulansen och brandbilen kommer när du behöver dem

Mellan de olika välfärdsområdena finns stora skillnader när det gäller avstånd och befolkningstäthet, vilket innebär utmaningar för akutvården och räddningsväsendet. Vi strävar efter att man med hjälp av anvisningar kan välja rätt tjänst och transportsätt på ett kundorienterat sätt.

Akutvården har man redan länge fokuserat mera på att ge vård på plats istället för att göra traditionella transporter, vilket är patientorienterat och sparar akutvårdens begränsade resurser. Vården som ges på plats stöds av de nya s.k. enpersonsenheterna och digitala vårdbehovsbedömningar.

Frivilliga avtalsbrandkårers position inom välfärdsområdena tryggas, särskilt i glesbygden, där de stöder akutvården och akuträddningen. Akutvårdens svarstider kan förkortas genom att utbilda bl.a. hemsjukhusenheter att ge akut omhändertagande.

När det gäller åtgärder som motverkar klimatförändringar i akutsjukvården bör man i första hand fokusera på åtgärder som förbättrar krisberedskapen och energisjälvförsörjning, till exempel genom passiva uppvärmnings- och avkylningsmetoder. Enheter som producerar sol- och vindkraft själv eller använder jordvärme klarar eventuella avbrott i elnätet bättre.

Välfärdsområden ska inrätta en räddningsnämnd. I samband med räddningsnämnden ska man skapa en avdelning som inför och ansvarar för samarbetet med djurräddningsverksamheten inom området.
Patienttransporter med ambulans, bårtaxi och taxi bör utvärderas och utvecklas.
Varje välfärdsområde ska ha en social- och krisjour som utvecklas till långsiktigt krisarbete.
Vårdbehovsbedömningen utvecklas mångsidigt.
Arbetet som utförs av frivilliga brandkårer ges erkänsla och deras utbildningsnivå och position inom räddningsväsendet säkerställs.
Attraktiviteten och kontinuiteten av ungdoms- och vuxenverksamheten säkerställs.

Med din röst ökar vi delaktigheten

Det är oerhört viktigt att vi från första början ser till att förvaltningen och beslutsfattandet i välfärdsområdena är transparent, tillgänglig och lätt att följa för alla. En öppen och transparent förvaltning är också en förutsättning för att medborgare, organisationer och civilsamhället ska kunna utvärdera beslutsfattandet.

Tillgängliga och hinderfria tjänster utgör grunden för delaktighet. Kundernas delaktighet synliggör deras erfarenhetsmässiga kunskap, som sedan kompletterar den professionella och vetenskapliga kunskapen. Att göra arbetstagarna delaktiga i beslutsfattandet är ett tecken på att man uppskattar dem, och de har kompetenser och kunskap som bör användas till nytta. Delaktighet handlar också om de mänskliga rättigheterna. Delaktigheten kulminerar i personens självbestämmanderätt också då när personen är beroende av andra människors vård.

Man ska kunna forma en bild av delaktigheten i välfärdsområdena. Alla aktörer ska delta i att bygga det gemensamma välfärdsområdet: social- och hälsovårdspersonalen, deltidsanställda, de utsatta som använder tjänsterna samt de företag och organisationer som producerar tjänsterna. De lagstadgade organen, så som äldrerådet, handikapprådet och ungdomsfullmäktige ska involveras i beslutsfattandet. Vid behov kan man inrätta andra påverkargrupper i området. Man ska ge tillräckliga resurser till delaktighetsorganen för att säkerställa en genuin delaktighet. Av delaktighetsorganen är ungdomar den enda gruppen som inte kan rösta sina representanter till välfärdsområdesfullmäktige, och därför är det viktigt att säkerställa i strukturerna att de ungas åsikter blir hörda.

Vi skapar jämställdhets- och likvärdighetsplaner som utvärderas årligen. Utvärderingen av jämställdhets- och likvärdighetseffekterna och könsmedveten budgetering integreras i organisationen av tjänster.
Vi säkerställer att de unga får sina röster hörda genom att ge ungdomsfullmäktige rätten att göra initiativ direkt till välfärdsfullmäktige samt ge dem deltagningsrätt och yttranderätt i alla regionförvaltningens organ, med undantag för val- och revisionsnämnden.
Vi involverar påverkargrupperna i beslutsfattandet så att de får vara med och påverka de frågor som berör dem.
Vi utnyttjar expertisen i organisationerna genom att höra dem och involvera dem i beslutsfattandet.
Vi experimenterar med involverande budgetering, invånarråd, samråd med organisationer och nya sätt att ge direkt återkoppling så att invånarna får uttrycka sina åsikter i större utsträckning.
Vi satsar särskilt på att utveckla sätt att höra utsatta grupper.
Vi säkerställer att beslutsfattandet i välfärdsområdet är transparent och att det finns tillräckliga resurser för att säkerställa en demokratisk process. Tydlig och omfattande kommunikation om saker som bereds för tillfället och om beslut som har redan fattats är en del av transparent beslutsfattande.

Din röst är en röst för forskningsbaserad kunskap

Tjänsterna utvecklas genom att utnyttja den information som samlats in från den operativa verksamheten i olika områden samt vetenskaplig forskningsbaserad kunskap om effektiviteten av olika behandlingar och servicestrukturer.

Med tanke på ledning genom information och en systematisk utveckling av verksamheten är det oerhört viktigt att man samlar systematiskt in operativ information om tjänsterna på ett sätt som möjliggör jämförelse mellan olika välfärdsområden samt mellan självproducerade och köpta tjänster. Välfärdsområdets ledningssystem ska göra det möjligt att leda på ett kunskapsbaserat och effektivitetsinriktat sätt som dessutom ger resultat.

Dataresurserna utgör grunden för samhällets funktion, beslutsfattande, demokratiska digitalisering och tjänster. Samhällets högkvalitativa och mångsidiga dataresurser och deras öppenhet ska säkerställas.

Forsknings- och utvecklingsarbetet som utförs inom välfärdsområdet ger social- och hälsovårdspersonalen en möjlighet att utvidga sina arbetsbeskrivningar. När personalen använder forskningsdata i sitt arbetet förbättras också personalens ork.

Vi säkerställer att datasystemen som används möjliggör eller främjar ledning genom information genom att tillhandahålla branschövergripande systemlösningar eller funktionella gränssnitt.
Vi ger personalen möjlighet till forskningsarbete i sidan av sitt egentliga arbete.
Den information som finansieras offentligt ska, med hänsyn till dataskydd och andra motiverade begränsningar, vara tillgänglig till medborgare, organisationer, företag, offentlig förvaltning, forskare och media.
Välfärdsområdet har ett digitalt informationssystem som följer goda anskaffningspraxis för IT-resurser. Vi undviker leverantörsfällor och fokuserar på att skapa ett användarcentrerat och interoperativt system.

Med din röst kan vi göra ansvarsfulla upphandlingar och driva smarta samarbeten med företag

De Gröna värdesätter enhetliga servicekedjor, smidigt informationsbyte mellan olika aktörer och ändamålsenliga och högkvalitativa tjänster, oavsett om tjänsten tillhandahålls av den offentliga eller privata sektorn. Ansvarsfulla upphandlingar och smarta samarbeten med företag och aktörer inom tredje sektorn gör dem till viktiga partners när välfärdsområdet producerar tjänster för sina invånare.

Ett fungerande samarbete förutsätter att välfärdsområdena har goda kunskaper om att upphandlingar och en effektiv övervakning. Välfärdsområdena utgör stora upphandlingsenheter som upphandlar både tjänster och material. Lyckade upphandlingar är väsentliga för att säkerställa högkvalitativa, smidiga, säkra och ekonomiska tjänster. Det är viktigt att hitta en balans mellan att säkerställa kvalitet och stabilitet och att genomföra svåra upphandlingsprocesser.

När man förbereder en upphandling är det viktigt att ta tillvara på kompetensen hos sakkunniga och invånare som berörs av resultatet av upphandlingen. När mångproducentmodellen och servicesedlar används på ett smart sätt, förbättrar det tjänsteanvändarnas möjligheter och människors jämlikhet.

Vid upphandling ska man fästa uppmärksamhet på kvalitet och se till att även små och lokala företag kan delta i upphandlingen. Det är också viktigt att ta hänsyn till organisationer och andra aktörer inom den tredje sektorn. Skattebedrägerier, miljöskador och kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan förebyggas genom att inkludera klimateffekter, skatteavtryck, behandling av arbetskraft och miljöskydd i poängsättningen av anbud.

Kvalitetskontroll får aldrig bli på kundens ansvar. Tjänsteproduktionen ska övervakas med hjälp av enhetliga kriterier och på ett transparent sätt. Oegentligheter åtgärdas utan dröjsmål och det ska vara enkelt för både kunder och personalen att rapportera om dessa.

Upphandlingar planeras noga och delas vid behov i mindre helheter så att små och lokala aktörer kan delta i upphandlingen.
Den i upphandlingslagstiftningen inskrivna möjligheten att i upphandlingsprocessen ta hänsyn till olika certifieringar kring ansvarsfullhet och hållbarhet ska utnyttjas aktivt.
Vi skapar effektiva rutiner för att övervaka tjänsteproducenterna och upprättar smidiga kanaler som kunderna och personalen kan använda för att rapportera om oegentligheter. Vi anställer övervakningssamordnare för att utvärdera och övervaka kvaliteten och reserverar tillräckliga resurser för övervakningen.
Vi inför kvalitetsregister som förbättrar tjänstens kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet.

Med din röst säkerställer vi finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna

Flerkanalsfinansieringen för social- och hälsovårdstjänster ska stegvis föras mot en enkanalsmodell där välfärdsområdet finansierar tjänsterna med sin egen budget. En betalare ansvarar för hela vårdkedjan.

Eftersom välfärdsområdens beskattningsrätt inte räcker till för att säkerställa jämlika

social- och hälsovårdstjänster till hela landet, kommer vi att behöva ta hjälp av landskapens statsfinansieringssystem. Vi skapar ett genuint självstyre som inkluderar beskattningsrätt, vi åtgärdar problemen med finansieringssystemet och beaktar de särskilda behoven i stora stadsområden.

En hållbar ekonomisk förvaltning säkerställer människors välbefinnande utan att överskrida miljöns bärkraft. En hållbar ekonomi får dock inte handla endast om utgiftsdisciplin och nedskärningslistor. Jakten efter snabba vinster och kortsiktiga nedskärningar kan i värsta fall leda till högre kostnader och djupare illamående. Om vi istället satsar på åtgärder som bidrar till välbefinnande, förebygger problem och förbättrar produktiviteten kommer vi att få besparingar och hålla kostnaderna under kontroll på längre sikt. Avgörande för den ekonomiska hållbarheten är huruvida vi lyckas stärka primärvården, ingripa i psykiska problem i tid, förebygga folksjukdomar, se till den äldre befolkningens funktionsförmåga och lösa problem kring arbetskraftsbristen.

Välfärdsområdesvalet är också ett klimatval

Klimatkrisen och miljöns tillstånd påverkar människors hälsa på många olika sätt. Miljöproblem kan ge upphov till nya sjukdomar, och det är möjligt att det uppstår nya pandemier efter covid-19-pandemin. Räddningsväsendet och hälsovården måste vara beredda på extrema väderförhållanden. Ett exempel på ett stor utmaning inom de närmaste åren kommer att vara att kyla bostäderna i gamla servicehus under värmeperioder. Det är viktigt att välfärdsområden förbereder sig i god tid för de hälsohot som miljöförändringarna medför, så att hälsovårdens resurser är rätt dimensionerade och onödiga hot mot liv och hälsa undviks.

Det primära målet för välfärdsområdena är att främja människors hälsa och välbefinnande. Samtidigt som man håller detta mål i sikte finns det mycket man kan göra för att skära ned utsläpp och miljöbelastningar. Koldioxidavtrycket av byggnader och vårdprocesser ska undersökas och minskas så mycket som möjligt. Man ska sträva efter att minska användningen av engångsmaterial och minimera materialspillet. Vid planering av vårdvägar bör man ta hänsyn till att minimera användningen av naturresurser och undvika onödiga resor. Att förebygga folksjukdomar med livsstilsförändringar är en miljöåtgärd då behovet av svåra behandlingar och specialsjukvårdsbesök minskar. I takt med att bilmarknaden utvecklas kan man så småningom börja välja el-, vätgas- eller biogasbilar när fordon upphandlas. Välfärdsområdena konsumerar en stor mängd livsmedel, och alla beslut kring livsmedel bör ta hänsyn till livsmedlets klimatavtryck och dess effekt på artutrotningen.