Program för kommunalvalet 2025

Finlands historia är en berättelse om utbildningens styrka. På hundra år har vi med hjälp av utbildning lyckats bli ett av de mest framgångsrika och lyckliga länderna i världen. Utbildning är också nyckeln till Finlands framtida välstånd och framgång, och därför måste vi investera nu för att trygga kvaliteten på den. Skolor och daghem bör få arbetsro så att det både går att undervisa och att lära sig. Gruppstorlekarna bör minskas, stödet till elevvård och lärande bör utökas och den yrkeskunniga personalens välbefinnande i arbetet bör tryggas.

Indelningen i välfärdsområden innebär att utbildningen kommer att spela en alltmer central roll i kommunernas verksamhet. Ungefär hälften av de kommunala utgifterna går till utbildning. Vi vill trygga en tillräcklig finansiering av utbildningen i framtiden. Kommunerna har ett stort ansvar för att utveckla och upprätthålla kunskap och bildning i Finland.

Petteri Orpos regering intygade att utbildningen åtnjöt ett specialskydd, och svek sitt löfte genom att skära i finansieringen av utbildningen. Nedskärningarna har i synnerhet undergrävt yrkesutbildningen. Vi vill rätta till regeringens misstag i kommunerna och garantera alla barn och unga en högklassig utbildningsväg från daghemspedagogik via grundskola till gymnasium eller yrkesutbildning samt en smidig övergång till högskolestudier eller yrkesarbete. Till våra grundprinciper hör att värna om jämlikhet och likställdhet, att göra utbildningen avgiftsfri och att investera i tillräcklig och kompetent personal.

Grundskolans uppgift är att stöda eleverna att hitta de sätt att lära sig som passar dem och att finna en riktning för sina liv. Härvid betonas det mångprofessionella samarbetets roll, vilket också inbegriper en högklassig elevvägledning, specialundervisning och ämnesundervisning. Utbildningen spelar också en viktig roll för att stärka den sociala rörligheten. Var och en bör redan i samband med den grundläggande utbildningen få tillräckliga färdigheter för utbildning på andra stadiet, och ingen får lämnas på efterkälken eller bli utmattad.

Daghemmen och grundskolan är också platser där man tidigt kan identifiera problem hos ett barn eller en familj som behöver hjälp. Personalen inom småbarnspedagogiken och skolan bör ha tid och kompetens att ingripa förebyggande för att förhindra att problem uppstår, och erbjuda stöd eller hänvisa till andra tjänster.

Människans liv är en kontinuerlig läro- och utvecklingsprocess. Vi vill också att kommunerna ska investera i möjligheten för folk i alla åldrar att lära sig nya saker. Det finns ingen övre åldersgräns för utbildning och drömmar. Bildning och utbildning får stöd av andra viktiga bastjänster, såsom bibliotek och kulturtjänster samt en mängd aktiva organisationer och annan hobbyverksamhet.

Åtgäder

Vi tryggar tillräckliga resurser för lärande och stöd

• Vi tryggar en tillräcklig finansiering och personal för att tillhandahålla utbildning och undervisning av god kvalitet och för att garantera arbetsro i skolorna.
• Vi säkerställer att utbildningen på andra stadiet är avgiftsfri också i fortsättningen.
  Vi ser till att samtliga barn och ungdomar har tillgång till kvalificerade lärare och annan personal, både i skolor och i daghem.
• Vi begränsar gruppstorleken så den är tillräckligt liten och effektiv. Det här förbättrar inlärningen och välbefinnandet hos barnen, ungdomarna och personalen.
• Vi ser till att det finns tillräckligt med smågrupper, resurs- och speciallärare samt skolgångsbiträden.
• Vi ser till att löneutbetalningen till lärarna inte upphör under sommaren. Lärare har också rätt till semester och stabila arbetsomständigheter.
• Vi tryggar resurserna för elevvård och ett mångbranschbaserat samarbete samt utvecklingen av det i samarbete med välfärdsområdet.
• Vi tryggar goda förbindelser mellan småbarnspedagogiken och skolan och effektiva servicevägar för familjerna till hälsovård, familjeservice, barnskydd och socialvård för föräldrar.
• Vi tryggar verksamhetsmodeller som konstaterats vara goda genom att se till att kuratorerna och psykologerna är en del av skol- och läroanstaltssamarbetet. Genom högklassig studiehandledning och TET-veckor kan man åtgärda könsstereotypier, rasism och förhindra att branscher könsstämplas.
• Vi tryggar resurserna för elevvårdstjänster i samarbete med välfärdsområdena. Vi värnar om verksamhetsmodeller som visat sig goda genom att se till att kuratorerna och psykologerna är en del av skolgemenskapen. Vi ser till att det finns högklassig studiehandledning och specialstöd av god kvalitet.
• Vi främjar en verksamhet baserad på mångfald för familjecentralmodellen så att elevvårdstjänsterna fungerar inom samma nätverk som andra familjetjänster.
• Vi rekryterar ett tillräckligt antal skolungdomsarbetare till skolorna. Skolungdomsarbetarna bör vara vuxna och lätta att kontakta. De bör snabbt erbjuda stöd och hjälp till de unga och förbättrar därmed arbetsklimatet i skolan.
• Vi tryggar personalens välbefinnande i skol- och utbildningsbranschen med hjälp av ett tillräckligt antal pedagogiskt utbildade personer och övrig arbetskraft samt genom att satsa på gott ledarskap. Vi erbjuder också flexibilitet i arbetslivet och utbildningsmöjligheter för alla som vill utvecklas i sitt yrke.
• Vi arbetar för bättre läskunnighet och större läsintresse i varje skola. Vi gör läskunnigheten till ett spetsprojekt inom utbildningen.
• Vi tryggar var och en elevs rätt till ändamålsenliga läromedel. Eleverna bör också ha tillgång till fysiska läroböcker och fysiskt material.
• Vi ser till att yrkesläroanstalterna har tillräckligt många lärare och tillräckligt stor vägledande personal för att kunna erbjuda högklassig utbildning som motsvarar arbetslivets behov.
• Vi ser till att yrkesläroanstalterna har tillgång till specialstöd. Vi tryggar den fortsatta verksamheten för specialyrkesutbildningsanstalterna.
• Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt gruppbildning och gemenskap vid yrkesutbildningen inom områden där avhopp är vanliga bland eleverna och där intagning av nya elever i samband med den kontinuerliga ansökningsprocessen utmanar gruppbildningen.
• Inom all undervisning bör man ta hänsyn till mångfalden i funktionsduglighet bland eleverna så att var och en ges studiemöjligheter.

Vi gör utbildningen lättillgänglig och tar hand om familjerna

• Målet är att kommunerna övergår till avgiftsfri småbarnspedagogik. Som ett första steg inför vi trappstegsformade avgifter, vilket gör småbarnspedagogiken mer attraktiv och samtidigt förbättrar småbarnsföräldrarnas situation i arbetslivet.
• Vi främjar en tvåårig förskoleundervisning och gör förskoleundervisningen för fem- och sexåringar avgiftsfri.
• Vi ser till att småbarnspedagogiken i huvudsak ordnas av kommunerna själva. Småbarnspedagogik som tillhandahålls av privata aktörer kan komplettera den kommunala. Vi ser till att privata aktörer inte får en alltför stark ställning på marknaden.
• Vi tar barn med invandrarbakgrund i beaktande som en särskild grupp och satsar på undervisning i finska och svenska som andraspråk – vi gör det även i den förberedande undervisningen. Vi stöder så långt som möjligt tvåspråkig undervisning på barnets modersmål, även då det inte är finska eller svenska.
• Vi tryggar undervisning i samiska för samiska elever.
• Vi stöder samarbetet mellan daghemmen och barn- och familjetjänsterna. Kommunen bör delta i utvecklingen av familjecentralernas verksamhet.
• Vi värnar om förebyggande stöd, organisationssamarbete och familjearbete.
• Vi tryggar finansieringen av basutbildning inom konstämnen, finansieringen av medborgar- och arbetarinstitut samt de viktiga verksamhetsförutsättningarna för det fria bildningsarbetet.
• Vi stöder det livslånga lärandet genom att öka möjligheterna att lära sig och utvecklas för människor i alla åldrar. Vi ökar också tillgången till studiemöjligheter – till ett för alla förmånligt pris.
• Vi förbättrar medborgarinstitutens möjligheter att stöda de befolkningsgrupper som inte omfattas av andra former av utbildning, och ge dem bildning och socialt kapital.
• Vi stöder barn som har två hem och deras familjer i vardagen genom att göra det möjligt för barnen att få tillgång till tjänster i båda hemmen.
• Vi ser till att varje kommun fortsätter att göra upp lokala förskole- och likställdhetsplaner för daghemmen trots regeringens försök att slopa dem i lagstiftningen. Vi ser till att planerna genomförs effektivt för att skapa likställdhet och jämställdhet.
• Vi förser daghemmen med olika verktyg för att främja likställdheten, till exempel genom att utbilda personalen och genom riktade tilläggsresurser.
• Vi säkerställer att personalen är tillräcklig inom utbildningsbranschen och pedagogiken. Vi stärker attraktionskraften och får de anställda att stanna kvar genom att se till att ledningen är god, genom möjligheter till vidareutbildning och specialisering samt genom konkurrenskraftiga löner.
• Vi tryggar en högklassig handledande utbildning (HUX) inför examensutbildning och tryggar tillgängligheten i olika delar av landet.
• Vi skriver in praktiska åtgärder för att motverka segregation, diskriminering och rasism i likställdhetsplanerna för småbarnspedagogik och läroinrättningar samt i jämställdhetsplanerna för att främja en könsmedveten fostran och undervisning.

Vi värnar om en trygg och hälsosam inlärningsmiljö respektive skolväg för barn och unga

• Vi gör varje kommun barnvänlig. Allt kommunalt beslutsfattande bör granskas ur ett barnrättsperspektiv och därefter bör det fattas beslut för att förverkliga barnens rättigheter. Vi tar i bruk en barnbudgetering och integrerar barn- och ungdomskonsekvensbedömningen i allt beslutsfattande.
• Vi förebygger våld i skolan på ett effektivt sätt och skapar en trygg skolmiljö där alla kan arbeta i fred. Vi tar itu med problemen omedelbart, vi lyssnar på alla i tid, vi samarbetar med alla olika parter.
• Vi ändrar klockslaget för när skolan börjar på högstadiet och gymnasiet så att skoldagen startar tidigast klockan nio.
• Vi utbildar kommunens arbetstagare i genusmedveten fostran och pedagogik samt könets och den sexuella läggningens mångfald.
• Vi tar väl hand om daghems- och skolbyggnader samt gårdsplanerna och ser till att de är både hälsosamma och trivsamma. Daghemmens och skolornas gårdsplaner bör planeras så att sporrar till fysisk aktivitet och på ett mångsidigt sätt ger barnen en daglig möjlighet till kontakt med naturen. Det befintliga trädbeståndet bör bevaras där det är möjligt och det behövs fler skuggiga platser för barnen.
• Vi utformar skolbyggnaderna och skolgårdarna så att de kan användas av invånarna även utanför daghems- och skoltiden.
• Vi bygger skolor och daghem som är pedagogiskt ändamålsenliga och som erbjuder mångsidiga utrymmen som inspirerar till lärande. Byggnaderna bör konstrueras så att de ger arbetsro åt olika slags elever och åt personalen.
• Vi sporrar kommunerna att utveckla hållbarhets-, miljö- och klimatfostran, och skolor att ansöka om Grön Flagg-certifiering samt eventuella andra nationella certifikat för hållbarhetsfostran.
• Vi lägger en extra timme fysisk aktivitet till varje skoldag. Vi ser till att även barnen i daghemsåldern rör på sig tillräckligt.
• Vi främjar aktiva skolresor genom att göra skolvägarna och angöringsområdena trygga och uppmuntrar barn och ungdomar oberoende av ålder att ta sig till skolan till fots eller med cykel – antingen hela vägen eller en del av den.
• Vi planlägger områden i närheten av befintliga skolor så de kan bebyggas med bostadshus och strävar till att så många barn och ungdomar som möjligt har en närskola, och kan ta sig till skolan på egen hand.

Icke-diskriminering, jämlikhet och var och ens möjlighet att bo och delta i kommunens verksamhet är nyckeln till en bra vardag för alla. I kommunerna korrigerar vi den politik regeringen driver och som ger upphov till ojämlikhet. Vi ser till att alla är med och ingen faller ifrån.

Höga boendekostnader är en av de centrala faktorer som leder till fattigdom. Att ha en egen bostad hjälper en att klara av livets utmaningar, att förlora sin bostad kan lätt leda till att en mängd andra problem hopar sig. Finland har tidigare varit ett föregångsland när det gällt att eliminera hemlöshet. Under Orpos regeringsperiod kämpar nu allt fler med bostadsproblem: vräkningarna har ökat och många har tvingats flytta till mindre lämpliga bostäder när de inte längre har råd att bo i sitt eget hem.

Nedskärningarna kommer att öka hemlösheten precis som slopandet av stödåtgärderna för boendet gör det: det handlar om bostadsbidraget, den statligt subventionerade bostadsproduktionen, produktionen av bostadsrättsbostäder och finansieringen av boenderådgivningen. Att göra det svårare för unga människor att skaffa sig en egen bostad resulterar i att det tar längre tid för dem att bli självständiga. Vår uppgift i kommunerna blir att motarbeta regeringens bostadspolitik som diskriminerar låginkomsttagare, och se till att alla kan hitta en bostad som de har råd att bo i. Bostadsutbudet bör vara mångsidigt, vilket möjliggör en rad olika typer av boende, från kollektivboende till singelboende och bostäder för olika slags familjer. Också studerande bör hitta förmånliga och ändamålsenliga bostäder. Vi beaktar även behoven hos internationella studerande.

Kommunerna bör arbeta aktivt för att säkerställa att ingen diskrimineras på grund av sin bakgrund, sitt kön, sin sexuella läggning, funktionsförmåga eller på grund av andra personliga egenskaper. Var och en bör garanteras möjligheter att delta och påverka kommunens verksamhet. Genom se till att alla har en trygg och meningsfull vardag och möjligheter till självförverkligande motarbetar vi utsiktslöshet, något som i värsta fall kan undergräva samhällsfreden.

Samhället ska byggas på samtliga invånares villkor. Det offentliga rummet – från busshållplatser till parker – bör utformas så att det är lättillgängligt, oavsett exempelvis sättet man tar sig fram på, vilka sinnen man har till sitt förfogande eller vilken ekonomisk ställning man har. Att ta hänsyn till mångfald och skapa faktisk jämlikhet kräver ett aktivt integrationsarbete som uppmuntrar till delaktighet. Främjandet av mångfald gör det möjligt för minoritetsgrupper att göra sin röst hörd, det minskar diskrimineringen och främjar likställdheten i det finländska samhället.

Varje barn och ungdom bör ha en trygg uppväxtmiljö och pålitliga vuxna omkring sig. För att förebygga våld behövs ett sektorövergripande samarbete, men också kompetensen hos de yrkesutbildade inom fostran och utbildning behöver uppdateras. Förutom att identifiera och ta itu med problem bör skolorna skapa starkare delaktighet och gemenskap som våldsförebyggande åtgärder.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsvåld kan förebyggas genom respektfull interaktion med ungdomar, tidig missbruksbehandling, emotionell fostran och deltagande i meningsfulla fritidsaktiviteter med låg tröskel som erbjuds av olika organisationer. Tidigt samarbete mellan skola, polis och socialtjänst har visat sig vara ett effektivt sätt att förebygga problem.

Vi bör se till att det i kommunerna finns snabb och lättillgänglig hjälp att få för kvinnor som utsätts för våld respektive våld i nära relationer. Expertorganisationerna med sin erfarenhet av att arbeta med våld i nära relationer spelar en nyckelroll, och i kommunerna behövs ett nära samarbete med organisationerna på fältet för att ta itu med våld i nära relationer och konsekvenserna av det.

åtgärder

Vi motarbetar fattigdom och hemlöshet

•  Vi ser till att boendekostnaderna hålls på en rimlig nivå för var och en. Som motvikt till regeringens nedskärningar av bostadsbidraget, ökar vi utbudet av hyresbostäder till rimliga priser och utvecklar nya mellanformer mellan hyres- och ägarboende för att kompensera för produktionen av bostadsrättsbostäder som regeringen har lagt ner.
• Vi tar hänsyn till bostadsbehoven hos olika invånargrupper. Vi ser till att det finns tillräckligt med bostäder för specialgrupper såsom studenter, ungdomar, seniorer, personer med funktionsnedsättning, ensamstående och familjer av olika storlek.
• Vi avskaffar hemlösheten senast 2027 genom gemensamma åtgärder inom välfärdsområdena. Vi tryggar var och en möjligheten till en egen bostad i linje med principen: Först en bostad, vi förbättrar boenderådgivningen och andra tjänster i samarbete med tredje sektorn.

Vi främjar jämlikhet, likställdhet och mänskliga rättigheter

• Kommunerna främjar jämställdhet i budgetprocesserna genom könsmedveten budgetering. Vid behov erbjuds ämbetsinnehavarna utbildning i ämnet.
• Vi upprättar ambitiösa planer för likställdhet och jämlikhet i kommunerna och tryggar tillräckliga resurser för genomförandet av dem.
• Vi stärker konsekvensbedömningen av beslut som rör grundläggande och mänskliga rättigheter, kön och likställdhet och utser de personer som ansvarar för genomförandet.
• Vi ökar utbildningen för beslutsfattare, myndigheter, kommunanställda och underentreprenörer kring mänskliga rättigheter, mångfald, jämställdhet och antirasism.
• Vi utformar de kommunala tjänsterna så att de är lättillgängliga för olika minoritetsgrupper. Vi ser till att kommunens anställda förmår ta hänsyn till människors mångfald i sin verksamhet och vid planeringen av tjänster.
• Vi ser till att det flaggas i kommunerna och i ämbetsverken för att fira Pride-månaden eller ortens eget lokala Pride-evenemang.
• Vi effektiverar arbetet mot våld mot kvinnor, sexuella trakasserier och kvinnohat på kommunal nivå; vi ökar folks medvetenhet, vi förebygger och ingriper.
• Vi tryggar tillräckliga resurser till organisationer som arbetar för att förebygga våld i nära relationer och stöder offren. Vi ser till att varje kommun har en utbildad yrkesperson som ansvarar för arbetet mot våld i nära relationer och att man följer de rekommendationer som Institutet för hälsa och välfärd sammanställt om koordinering av arbetet mot våld.
• I samarbete med välfärdsområdena ser vi till att social- och vårdpersonal utbildas i att känna igen och hantera våld i dess olika former, inklusive ekonomiskt våld.

Vi satsar på de unga

•  Vi ser till att det i varje kommun finns en ungdomsgård eller andra mötesplatser för unga, som också är trygga för regnbågsungdomar och ungdomar som tillhör en minoritet.
• Vi tryggar resurserna för uppsökande ungdomsverksamhet.
• Genom uppsökande ungdomsarbete ser vi till att ungdomar har möjlighet att träffa trygga vuxna på de ställen där de tillbringar sin fritid.
• Vi säkerställer regnbågskompetensen i tjänster för unga. Regnbågsungdomsarbetet stöder regnbågsungdomarnas välbefinnande och delaktighet.
• Vi förbättrar kompetensen och metoderna hos personalen inom utbildningsväsendet för att stöda barn, ungdomar och deras familjer innan problemen hopar sig.
• Vi förebygger våld genom att stärka delaktigheten hos unga och föräldrarna. Vi stärker delaktighet och gemenskap bland annat genom ökad dialog i skolor och läroinrättningar.
• Vi involverar de unga och föräldrarna i arbetet med att förebygga våld och gängbildning.
• Vi motarbetar ungdomsbrottsligheten genom att finansiera polisens, socialtjänstens, skolans och ungdomsvårdens gemensamma ankarverksamhet för ungdomar och deras familjer. Med hjälp av ankarverksamheten tar vi tag i ungdomars svåra livssituationer i ett så tidigt skede som möjligt.

Vi ser till att var och en har en smidig vardag

• Vi tar hänsyn till hinderfrihet såväl fysiskt som psykiskt i all kommunal verksamhet, i miljön och vid upphandlingar. Genom att till exempel bygga en högklassig gång- och cykelinfrastruktur förbättrar vi hinderfriheten i den fysiska miljön.
• Vi ser till att alla städer genomför sitt vinterunderhåll med hinderfrihet i åtanke.
• Vi ser till att det på offentliga platser finns tillräckligt med utrymme för icke-kommersiell aktivitet. Vi ökar antalet områden för tystnad och avkoppling.
• Vi ser till att man i stadsplaneringen tar hänsyn till möjligheter att sitta och vila för dem som behöver det.
• Vi utvecklar biblioteken så de skapar allt fler möjligheter till sociala möten.
• Vi kräver avgiftsfria resor i den lokala kollektivtrafiken för personer rör sig med barnvagn, bår, rollator, rullstol och andra liknande hjälpmedel. Vi informerar om kollektivtrafikturers hinderfrihet på ett tydligt sätt.
• Vi förutsätter att kollektivtrafikleverantörerna gör det möjligt att rapportera incidenter enkelt och utan dröjsmål, till exempel med hjälp av en mobilapp.
• Vi ser till att det finns ett separat lättläst-alternativ för skriftlig kommunikation med offentliga myndigheter, inklusive på webbplatsen.

Vi stärker kommuninvånarnas delaktighet och engagemang

• Vi ökar invånarnas inflytande, delaktighet och påverkningsmöjligheter till exempel genom deltagande budgetering och genom invånarråd. Vi bedömer beslutsfattandets inverkan på olika grupper och hör människor i frågor som rör dem.
• Vi erbjuder tydlig och lättillgänglig information om det offentliga beslutsfattandet och vi gör det på platser där folk håller till. Information som produceras av stat och kommun ska vara fritt tillgänglig för medborgarna utan hinder.
• Vi kräver transparens såväl i beslutsfattandet som inom kommunorganisationen.
• Vi förtydligar rollen för de organ inom kommunerna som övervakar icke-diskriminering och inkludering. De måste ha tillräckligt med reellt inflytande för att kunna utföra sina uppgifter. Dessa organ omfattas av ungdoms-, invandrar-, äldre- och handikappråden samt jämställdhets- och likställdhetskommissionerna.
• Vi ökar demokratifostran i alla skolor och läroinrättningar.
• Vi stärker de ungas deltagande i kommunens beslutsfattande och utvecklar ungdomsrådens påverkningsmöjligheter. Vi tar särskild hänsyn till de ungas åsikter i beslut som rör dem.

Vi stärker invandrarnas deltagande och engagemang i samhället

• Vi främjar invandrarnas delaktighet i gemenskapsskapande verksamhet tillsammans med de andra kommuninvånarna. Vi beaktar behoven hos specialgrupper i tjänsteutbudet, såsom i form av stöd till barnens hobbymöjligheter.
  Vi stöder invandrarnas egen ungdoms-, sysselsättnings-, företags-, idrotts- och kulturverksamhet.
• Vi utvecklar lättillgängliga metoder och kanaler för deltagande och inflytande. Vi erbjuder och delar aktivt flerspråkig och lättläst information om demokrati och möjligheter att påverka politiskt.
• Vi ser till att kommunala invandrarråd har nödvändiga resurser och lika möjligheter att delta i det lokala beslutsfattandet.
• Vi främjar lättspråkighet och flerspråkighet i kommunens kulturutbud och information.
• Vi erbjuder aktivt invandrare möjligheter att lära sig finska eller svenska. Vi möjliggör språkstudier redan i ursprungslandet till exempel i form av distansstudier på nätet för att underlätta flytten till Finland. Vi utvecklar integrationstjänsterna så att de även lämpar sig för personer som kommer till Finland direkt för att arbeta. Vi garanterar tillgång till utbildning och språkundervisning också för dem som sköter barn i hemmet.

En hög sysselsättningsgrad är det bästa sättet att öka kommunens intäkter. Framtiden för Finlands ekonomi och sysselsättning är starkt knuten till kommunernas och städernas förmåga att svara på utmaningarna i en värld som ständigt förändras. Åtgärderna för att lösa de ekonomiska utmaningarna, skapa välbefinnande och motarbeta klimatkrisen görs i allt högre grad på lokal nivå. Vi Gröna investerar i utbildning och sysselsättning samt i de möjligheter som den gröna omställningen och den cirkulära ekonomin för med sig så att kommunerna kan möta utmaningarna i en värld i ständig förändring och trygga invånarnas välmåga på ett hållbart sätt.

Kommunerna kan genom sin egen verksamhet främja en hållbar ekonomisk utveckling, skapa nya jobb och stöda klimatåtgärder. En hållbar kommunekonomi är också i hög grad beroende av staten. Statsandelarna och investeringsstöden bör bibehållas på en tillräcklig nivå även under de första åren efter välfärdsområdesreformen.

De regionala skillnaderna har ökat i Finland. I de stora städerna har den snabba befolkningstillväxten krävt betydande investeringar i utbildning, infrastruktur och tjänster. I områden där befolkningen i sin tur minskar kämpar man för att bevara tjänsterna och klara av de ekonomiska svårigheter som avfolkningen medför. Kommunerna måste klara av att anpassa sig till de specifika behoven i sitt område och skapa lokalt hållbara lösningar som tryggar tjänsterna och ökar livskraften.

Det är kommunen och de nya sysselsättningsområdena som svarar för den regionala ekonomiska utvecklingen. Kommunerna bör vara aktiva i skapandet av nya jobb och en hållbar näringslivsverksamhet. De Gröna vill satsa på framtidsbranscher såsom cirkulär ekonomi, ren teknologi och digitalisering. Att investera i de här branscherna främjar inte bara en miljövänlig utveckling, utan skapar också nya jobb och stärker den lokala ekonomin. Kommunerna bör klara av att se kopplingen mellan utbildning, kompetens, innovationer och vitalitet.

Projekten kring förnybar energi som genomförs på lämpliga platser kommer att ge många kommuner investeringar, arbetsplatser och, särskilt för avfolkningskommuner värdefulla skatteintäkter som hjälper dem att upprätthålla kommunens bastjänster. Därför anser vi att det är viktigt att intäkterna från fastighetsskatten på kraftverk ökar och fortsätter gå direkt till kommunerna i stället för till staten.

Kommunernas offentliga upphandlingar spelar en viktig roll för att stöda hållbar tillväxt och lokala företags verksamhetsförutsättningar. Välplanerade och rätt riktade investeringar är mer lönsamma på lång sikt än kortsiktiga nedskärningar.

Såväl professionellt producerad kultur som konst- och kulturhobbyer och annan hobbyverksamhet spelar en betydelsefull roll för kommunens livskraft.

Kommunerna är också betydande arbetsgivare. Att vara en bra arbetsgivare förbättrar både välbefinnandet och produktiviteten hos de anställda. Vi gör kommunerna barn- och familjevänliga så att kommunens åtgärder ökar framtidstron hos ungdomarna och familjernas möjlighet att skaffa det antal barn de vill ha.

Att främja sysselsättningen är ett av de viktigaste målen för kommunpolitiken i och med att arbets- och näringsbyråtjänsterna har överförts till kommunerna och de nya sysselsättningsområdena. Kommunerna och sysselsättningsområdena måste satsa på tillgång till kompetent arbetskraft och skapa en arbetsmarknad som anpassar sig till förändringarna inom ekonomin. Dessutom måste kommunerna se till att invandrare och internationella studerande på ett smidigt sätt kan ta del av arbetslivet. Högre sysselsättningsgrad bland utländska arbetstagare och invandrare innebär att kommunens ekonomi stöds och bristen på kompetent personal avvärjs.

åtgärder

Vi gör kommunekonomin hållbar och skapar möjligheter för företagen att bli framgångsrika

• Vi skapar utrymme för framgångsrika företag i kommunerna genom att ta hänsyn till företagens behov över hela linjen, till exempel genom att planlägga företagstomter och genom att utbilda kompetent arbetskraft. Framgångsrika företag betalar en betydande samfundsskatt till kommunerna.
• Tillsammans med företagen utarbetar vi ett kommunalt vitalitetsprogram som bygger på kommunens styrkor och regionala potential.
• Vi ser till att näringslivspolitiken och de nya investeringarna stöder uppnåendet av klimat- och miljömålen. Projekt inom den gröna omställningen ska inte genomföras på bekostnad av naturens mångfald eller ursprungsfolken. Vi upptäcker och utnyttjar potentialen i den gröna omställningen och ser den som en förutsättning för kommunernas framgång.
• Vi utarbetar åtgärdsprogram för den gröna omställningen i kommunerna och stärker samarbetet mellan kommunerna genom att inrätta kompetenskluster för förnybar energi. Vi använder också EU-medel för att finansiera projekten.
• Vi skapar ett mervärde för lågproduktiv jordbruksmark genom att främja etablering av solkraftsprojekt i industriell skala.
• Vi ser samtidigt till att hänsyn tas till naturvärden och landskapet vid etableringen.
• Vi stöder särskilt de ekonomiskt svaga kommunerna i östra Finland genom att främja vindkraftsproduktionen och undanröja hinder relaterade till elnätet, infrastrukturen och försvarsmaktens radarkontroll. Alla finländska kommuner ska ha möjlighet att ta del av de ekonomiska fördelar som den gröna omställningen medför.
• Vi utvecklar de förtroendevaldas och tjänstemännens upphandlingskompetens för att säkerställa att också små och lokala företag har möjlighet att delta i upphandlingarna.
• Vi ser till att tjänsterna för företagare är i skick. Vi erbjuder företagsrådgivning för små och medelstora företag och ser till att kommunens samtliga tjänster för företagare fås från ett och samma ställe.
• Vi skapar konkreta åtgärder för målsättningarna i det strategiska programmet för cirkulär ekonomi och ser till att det finns tillräckliga resurser för att genomföra det. Vi införlivar målsättningarna och principerna i kommun-, tjänste- och upphandlingsstrategierna. Vi fastställer bindande kriterier för den offentliga upphandlingen för att främja efterfrågan på en cirkulär ekonomi.
• Vi involverar lokala gymnasieskolor, universitet och studerande i arbetet med att stärka livskraften. Vi gör det till exempel i form av forskningsprojekt, företagssamarbete och för att svara på behovet av arbetskraft.
• Vi förbättrar hållbarheten inom turistnäringen genom att minska resandets negativa effekter och främjar arbetsmöjligheter inom hållbar turism, till exempel genom att stöda natur- och kulturturism.

Vi stöder och hjälper människor att komma in i arbetslivet

• Arbets- och näringsbyråreformen bör genast från början koppla sysselsättningstjänsterna samman med utbildnings- och livskraftstjänsterna för att underlätta sysselsättningen, och se till att utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden möter varandra bättre.
• Vi erbjuder ungdomar och studerande arbetsmöjligheter i kommunerna och uppmuntrar andra arbetsgivare att anställa dem med hjälp av sommarjobbssedlar.
• Vi stärker samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden i samband med reformen av arbets- och näringsbyråtjänsterna för att stöda sysselsättningen av långtidsarbetslösa och säkerställa att en bedömning av arbetsförmågan genomförs.
• Vi erbjuder arbetskraftsutbildning i samarbete med yrkesläroanstalterna.
• Vi stöder sysselsättningen av personer i olika ålder och i olika livssituationer. Vi erbjuder flexibla sätt för personer med funktionshinder och andra personer med särskilda arbetsbehov att komma in på arbetsmarknaden. Vi skapar incitament som sporrar till sysselsättning av personer över 50 år.
• Vi tryggar en högklassig och jämlik integration för dem som flyttat till Finland samt möjligheter att integreras i det finländska arbetslivet och lära sig finska eller svenska. Vi ökar samarbetet mellan medborgarinstitut och kommuner för att stärka integrationsarbetet.
• Vi förbättrar möjligheterna för arbetslösa att omskola sig och uppmuntrar till livslångt lärande och utveckling av den yrkesmässiga kompetensen.
• Vi erbjuder tillräckligt med platser för lönesubventionsanställningar och meningsfullt arbete för dem som åtnjuter lönesubvention. Vi bygger upp attraktiva och meningsfulla kommunala arbetsverkstäder som erbjuder långtidsarbetslösa en språngbräda till ett riktigt arbetsliv.
• I samarbete med staten underlättar vi invandring och gör det lättare för invandrare att stanna kvar i landet, till exempel efter avslutade studier.
• Vi gör våra städer mer attraktiva för internationella experter genom att stöda sysselsättning av makarna och erbjuda daghem och undervisning på engelska för barnen.
• Vi gör kommunen till en bra arbetsgivare som satsar på välbefinnande på arbetsplatsen och gott ledarskap. Som arbetsgivare stöder kommunerna sina anställda i olika livssituationer, till exempel när det gäller att förena arbete och familjeliv.
• Vi utnyttjar olika sätt att öka människors lika möjligheter till anställning. I villkoren för offentlig upphandling kan vi förutsätta att projekten skapar sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och andra med anpassad arbetsförmåga.

Kultur och konst är livsviktiga delar av vår mänsklighet, vår livskraft och vår mänskliga rikedom. Förutom deras omätbara egenvärde är de centrala faktorer för välbefinnandet i hela samhället. Hobbyer och sport bidrar till människors välbefinnande och ger innehåll i livet. Vi Gröna ser till att konsten och kulturen finns till för alla.

Kultur och fritidsaktiviteter för människor samman, erbjuder upplevelser, sätter oss i rörelse och skapar välbefinnande – för att inte glömma sysselsättningseffekten och den positiva effekten på mentalhälsan. Därför ska tröskeln vara låg för folk att till exempel söka sig till bibliotek, gå på konsert eller påbörja en ny hobby.

Att organisera och stöda kulturverksamhet är viktigt också i svåra ekonomiska tider. Enligt undersökningar främjar kulturen kommunernas attraktionskraft och förmågan att behålla sina invånare samt gynnar näringslivet och turismen. Ett mångsidigt kulturliv lockar människor att flytta till en kommun, drar dem med i gemenskapen och får dem att stanna kvar på orten. Kulturutbudet stöder tillväxten inom tjänstesektorn, förstärker övergången från konsumtion av varor till konsumtion av tjänster och bidrar till att göra ekonomin mer hållbar.

Meningsfull hobbyidrott och regelbunden motion skapar välbefinnande. I en grön kommun finns det ett brett utbud av fritidsaktiviteter för människor i olika ålder och med olika bakgrund. Den lokala naturen och en miljö som uppmuntrar till fysisk aktivitet bidrar också till välbefinnandet. Kommunen bör kunna erbjuda lokala rekreationsområden, naturskogar och obebyggda stränder så att var och en har möjlighet att komma ut i naturen och röra på sig. Genom god stadsplanering uppmuntrar vi folk att aktivt och självständigt röra på sig, såsom att promenera och cykla.

åtgärder

Vi ser till att kultur och motion är till för alla

• Vi tryggar finansieringen av biblioteken och ser till att de har tillräckliga resurser. Vi ser till att biblioteken också i fortsättningen fungerar som lättillgänglig närservice.
• Vi utvecklar biblioteken så att de också blir mötesplatser för invånarna till exempel genom att göra tjänsterna mångsidigare så att vi möjliggör lån av föremål och låter biblioteken bli platser för möten och evenemang.
• Vi utvecklar en kulturutbildningsplan för att säkerställa kulturella och konstnärliga aktiviteter inom småbarnspedagogiken och i grundskolan, vilket minskar på ojämlikheten. Vi gör barnen och ungdomarna bekanta med biblioteks- och kulturutbudet genom att i undervisningen inkludera upplevelsestigar och ungdomspass.
• Vi tryggar verksamheten och finansieringen av kultur- och konstinstitutioner samt museer.
• Vi organiserar och stöder ett brett utbud av kulturaktiviteter och konstupplevelser för alla åldrar. Vi stärker de äldres funktionsduglighet och sociala liv genom att erbjuda ett rikt utbud av kultur och stöda konstundervisning för kommuninvånarna och särskilt för barn och ungdomar.
• Vi stöder folk inom kreativa branscher, erbjuder arbetsmöjligheter, bland annat genom att öka andelen offentlig konst och genom att erbjuda kostnadsfria eller billiga lokaler för konstnärer och andra aktörer på fältet.
• Vi gör det möjligt att utöva gatukonst genom att öka antalet offentliga målarväggar.
• Vi erbjuder regelbundet kulturtjänster såsom konserter, konstupplevelser och teaterföreställningar i daghem, skolor och vårdinrättningar.
• Vi främjar tillgången till kultur- och idrottstjänster för låginkomsttagare och specialgrupper, till exempel genom rabatter och gratistjänster.
• Vi värnar om det viktiga kulturarvet och det arkitektoniska arvet samt den bebyggda miljöns olika tidsmässiga lager på ett ansvarsfullt sätt, samtidigt som nya lager tillåts att växa fram.
• Vi tar enprocentsprincipen för konst i allmänt bruk, det vill säga att en viss procentandel av kostnaden för byggprojekt ska användas till att skaffa offentlig konst.

Vi stöder gemenskap och fritid

• Vi stöder viktiga kultur- och idrottsorganisationer genom att dela ut understöd. De organisationer som får bidrag av kommunen bör agera ansvarsfullt och ta hänsyn till miljö och likställdhet.
• Vi uppmuntrar och tillåter framväxten av en stadskultur som ger liv åt det offentliga rummet i städerna, och kulturella aktiviteter som skapar en gemenskapskänsla i byar och tätorter.
• Vi gör upp ett motionsprogram, som omfattar alla förvaltningssektorer i kommunen för att få kommuninvånarna att röra på sig mer. Organisationerna involveras i detta arbete.
• Vi stärker samarbetet med studentorganisationerna och skolidrotten för att förbättra möjligheterna att få råd kring motion och fysisk aktivitet.
• Vi ser till att det finns förmånliga, enkla och attraktiva möjligheter till fysisk aktivitet för folk alla åldrar och för specialgrupper.
• Vi ser till att alla oberoende av ålder har möjlighet att pröva på olika meningsfulla lågtröskelaktiviteter. Vi erbjuder samtliga barn och ungdomar möjlighet till minst en kostnadsfri hobby.
• Vi ser till att hålla idrottsanläggningarna i gott skick, och uppmuntrar till fysisk aktivitet i vardagen.
• Vi bygger hundparker som fungerar som mötesplatser för hundar och människor.
• Vi satsar på fysisk aktivitet på rasterna och i barnens morgon- och eftermiddagsverksamhet samt ger eleverna möjlighet till motion och rekreation under skoldagen – även de elever som har lång väg till skolan. Vi inför graderade avgifter för morgon- och eftermiddagsaktiviteter. Vi säkerställer att högklassiga och trygga aktiviteter finns tillgängliga för alla elever i årskurs 1–2 samt för elever i årskurs 3–6 med särskilda behov. Vi stöder möjligheten för barn och ungdomar från mindre bemedlade familjer att delta i målinriktade hobbygrupper.
• Vi fortsätter samarbetet mellan skolor och fritidsföreningar, till exempel genom Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.
• Vi ser till att det är nära till idrottsplatser utomhus. Vi bygger fler lekparker, skateparker, motionsspår, utomhusgym samt frodiga promenadstråk.
• Vi satsar på anpassningsbara och multifunktionella utrymmen. Vi ökar användningen av befintliga utrymmen genom att göra dem tillgängliga för fritidsgrupper, föreningar och medborgare som får syssla med kulturaktiviteter som de själva valt så varierande, flexibelt och förmånligt som möjligt.
• Vi tillhandahåller lämpliga utrymmen för konstentusiaster, såsom amatörband och -teatergrupper, där de kan förvara sina instrument och sin scenrekvisita.
• Vi tryggar ett sömlöst samarbete mellan kommuner och välfärdsområden med avsikt att främja invånarnas välbefinnande och hälsa.
• Vi samarbetar med organisationer och den tredje sektorn för att främja hälsa och välbefinnande och säkerställa en effektiv samordning av bidrag mellan kommuner och områden.