Program för välfärdsområdesvalet 2025

Vi vill främja förebyggande verksamhet, förkorta köerna till vård och tjänster och bygga ett servicesystem, där människans behov och välbefinnande står i centrum – utan att någon blir förbisedd. Att söka hjälp får inte bli ytterligare en utmaning i vardagen, utan man bör få vård och stöd när man behöver det. Att få vård och stöd så tidigt som möjligt är till gagn för både den enskilda och för samhället, såväl mänskligt sett som ekonomiskt. Jobbet för att öka välbefinnandet och främja hälsan måste göras i form av ett tätare samarbete mellan kommuner och andra aktörer.

• Vi ser till att var och en får vård i precis rätt tid: En förebyggande och tidig vårdkontakt är oerhört viktigt både mänskligt sett och med tanke på kostnadseffektiviteten. Var och en bör ha möjlighet att uppsöka den egna hälsovårdscentralen eller socialtjänsten vid behov.
• Vi ser till tjänsterna är lättillgängliga: Lokala hälsovårds- och socialcentraler samt servicepunkter bör utvecklas så att de är lättillgängliga för alla såsom handikappade och personer som lider av neurologiska åkommor. Servicepunkterna bör vara hinderfria.
• Vi utnyttjar digitala tjänster och distanstjänster: Vi ökar tillgängligheten till digitala tjänster och distansmottagning parallellt med närservicen. Hälsoådgivning, socialvårdstjänster, mentalhälsotjänster och bashälsovårdens mottagningar bör vara tillgängliga även på distans, vilket sparar tid och underlättar speciellt landsbygdsinvånarnas tillgång till tjänster. Med hjälp av digitaliseringen kan vi erbjuda en kontinuerlig uppföljning av till exempel de långtidssjuka patienterna.
• Vi stärker de mobila tjänsterna: Vi för tjänsterna närmare folk med hjälp av mobila hälso- och socialvårdsenheter. De här enheterna kan erbjuda olika slags social- och hälsovårdstjänster inom områden där social- och hälsovårdstjänsterna befinner sig på långt avstånd fysiskt. Detta underlättar i synnerhet de ungas, de äldres och de rörelsehindrades möjligheter att få service. Också de mobila tjänsterna bör planeras så de är hinderfria.
• Vi säkerställer kontakten med en yrkeskunnig personal: Vi ser till att tidsbokningen lyckas lätt och mångsidigt: genom telefon, på nätet eller med hjälp av mobilappar. Vi styr kunderna till  rätt tjänst, vilket minskar köerna och gör tjänsterna smidigare.
• Vi främjar välbefinnande och hälsa samtidigt: vi stärker samarbetet mellan kommunerna, välfärdsområdena och de övriga aktörerna.

Vi möjliggör ett smidigt och högklassigt offentligt servicesystem

Tjänsterna bör fås i rätt ögonblick, just då behovet uppstått och på rätt plats. De bör också tillgodoses av en yrkeskunnig personal. Ansvaret för tillgången till tjänster bärs av den offentliga sektorn. Organisationerna och den privata sektorn fungerar som välfärdsområdenas värdefulla samarbetsparter, utan vilka de nödvändiga tjänsterna inte kan produceras.

En välfungerande offentlig sektor främjar medborgarnas hälsa, välmåga och trygghet och skapar en stark grund för ett hållbart samhälle. Kontinuitet i vården och en effektiv effekt är grundförutsättningen för ett fungerande servicesystem. I hela landet bör man se till att kundinformationen är uppdaterad och att den smidigt och säkert kan överföras över tjänste- och områdesgränserna. Smidiga Kanta-tjänster, enhetliga dokumentstrukturer och -rutiner, heltäckande kvalitetsregister samt strukturerad registrering och uppföljning ökar tjänsternas kvalitet, säkerhet, jämlikhet och smidighet. Det gör också den yrkeskunniga personalens arbete smidigare.

• Vi ser till att man får primärvård snabbt: Vårdgarantins tidsgräns för icke-brådskande primärvård bör vara 14 dygn. Vi ökar personalstyrkan vid hälsovårdsstationerna och möjliggör ibruktagande av egenteammodellen överallt.
• Vi tryggar kontinuitet i vården: Patientens behov tillgodoses bäst när vård och stöd ges av samma pålitliga yrkeskunniga personer. På så sätt försnabbas diagnosen, man får vård snabbare och noggrannheten ökar. Kontinuitet i vården kan garanteras genom egenteam, där olika yrkeskårer ingår.
• Vi ökar det stöd som den specialiserade sjukvården kan ge primärvården: Vi möjliggör en smidigare konsultering inom primärvården och tillför kunnande från den specialiserade sjukvården, till exempel tillgång till experter såsom sår- och stomiskötare på hälsovårdscentralerna som stöd för bastjänsterna.
• Vi stärker förebyggande åtgärder och egenvård: Vi ser till att det finns tillräckliga resurser för förebyggande åtgärder och tjänster som kan fungera som stöd för egenvården.
• Vi erkänner konstens och kulturens betydelse för den mentala hälsan och funktionsförmågan. Välfärdsområdena bör använda en andel av de totala byggkostnaderna på konst.
• Vi satsar på en integration av social- och hälsovårdstjänsterna: vi styr resurser till genuina samarbeten såsom multiprofessionella team, sammanlänkning av hälso- och socialrådgivningen och kundstigar över tjänstegränserna.
• Vi säkerställer tillgång till tandvård i tid: Vi ser till att icke-brådskande tandvård fås inom 3–6 månader och brådskande vård omedelbart. Vi utvidgar användningen av servicesedlar för att möta vårdbehovet.
• Vi minskar behovet av sjukförsäkringar: Vi förbättrar tillgången till vård och värnar om kontinuitet i vården så att man inte behöver förlita sig på privata försäkringar för att komma i åtnjutande av tjänster.
• Vi förbättrar möjligheterna till rehabilitering och upprätthållande av arbetsförmågan: Vi stöder rehabilitering redan under vårdskedet och utvecklar arbetshälsovården för att upprätthålla arbetsförmågan och minska på sjukfrånvaron.
• Vi mäter kvaliteten på den specialiserade sjukvården och kontrollerar hur likställdheten genomförs: Vi garanterar kvaliteten på den specialiserade sjukvården och dess mångsidighet oberoende av bostadsort och anser att den privata specialiserade sjukvården ska ha samma skyldigheter som vården inom den offentliga sektorn.
• Vi stärker den offentliga tjänsteproduktionen: De lagstadgade tjänsterna i välfärdsområdet bör handhas av den offentliga sektorn, och kompletteras med hjälp av den privata sektorn och organisationer. Vi säkerställer att ledstjärnan för både offentliga och privata tjänster utgörs av kvalitet, likställdhet och kostnadseffektivitet. Privata tjänsteproducenter kan inte göra vinster på ett ansvarslöst sätt.
• Kvalitet och effektivitet ska vara de viktigaste kriterierna vid upphandling. Upphandlingarna bör styras av: kostnadseffektivitet, ansvarsfullhet, hållbarhet, transparens och stöd till lokala tjänster. Vi bör även trygga småföretagens och organisationers möjligheter att delta i upphandlingarna.

Vi skapar tillräckliga skyddsnät i vardagen

Var och en har rätt att likställt få adekvat hjälp i tid. För att trygga socialtjänsterna krävs tillräckliga resurser, kundnärhet och stöd till personalen med tanke på dess välbefinnande. Med preventiva tjänster kan man förhindra att sociala problem förvärras och göra det lättare att få vård. Man bör också fästa större uppmärksamhet än idag vid sårbara gruppers specialbehov, såsom mindre bemedlades, långtidssjukas och barns. Målsättningen bör vara att skapa flexibla och tillgängliga tjänster, som hjälper till att förstärka likställdheten i samhället och individens möjligheter att klara av svårigheter.

Kontinuitet i vården tillgodoses bäst genom egenteammodellen. Det behöver inte alltid vara en läkare som står för vårdkontakten, utan det kan räcka med en sjukvårdare eller annan yrkeskunnig vårdpersonal. Detta bidrar till fördelningen av uppgifter med hänsyn till personalbristen inom social- och hälsovården. Egenläkarmodellen är inte tillräcklig.

• Vi ser till att det finns tillräckligt med socialarbetare. Vi gör det möjligt för folk att utbilda sig till socialarbetare, trots att vuxenutbildningsstödet upphört, till exempel genom att göra arbetstiden mer flexibel och genom avlönade studiedagar.
• I enlighet med barnskyddslagen främjar vi överföringen av fosterhemsverksamheten till egna vårdenheter i stället för att lägga ut tjänster på entreprenad. Vi ökar utbildningen av stödfamiljer och familjevårdare och säkerställer att stödåtgärderna för familjer som åtagit sig dessa uppgifter är tillräckliga och motsvarar behoven. Vi ökar familjevårdens andel av fosterhemsvården till nivåer som ligger närmare dem i Norge och Sverige. Vi säkerställer att ersättningen är rättvis och ser till att stödåtgärderna är tillräckliga.
• För personer som utnyttjar tjänsterna mycket ordnar vi en egen medarbetare som kartlägger den övergripande situationen och följer kunden genom de olika tjänstefaserna.
• Vi samlar tjänsterna och rådgivningen för bostadslösa och skapar en bostadslöshetsstrategi för alla välfärdsområden i samarbete med kommunerna och organisationerna. Vi tryggar kundens delaktighet och säkerställer att ”Bostad först”-modellen är livskraftig i områdena.
• Vi utökar mångbranschsamarbetet: Vi noterar och erkänner den viktiga roll som socialtjänsterna har. Vi stärker det multidisciplinära samarbetet ytterligare för att ge kunden ett heltäckande stöd och undvika överlappningar.
• Vi försnabbar tjänsteprocesserna: Vi gör det lättare att söka hjälp och ser till att tjänsterna kan fås snabbt. Korta handläggningstider och kundvänliga processer förebygger problem och förhindrar dem att förvärras. Exempelvis bör bedömningen av arbetsförmågan hos arbetslösa försnabbas.
• Vi gör kundavgifterna skäliga och om kundens situation så kräver bör avgiften slopas helt och hållet. Vi utnyttjar inte  privata inkassobolag för att driva in kundavgifterna.
• Vi stärker och utvecklar det strukturerade socialarbetet i välfärdsområdena. Med hjälp av strukturerat socialarbete kan vi få de mest utsatta människornas röst att höras bättre och utveckla tjänstesystemet så att det betjänar kunderna bättre än idag.

Vi tryggar de nödvändiga tjänsterna i akut-, nöd- och krissituationer

Räddningstjänsten spelar en viktig roll inte bara för att förebygga och bekämpa olyckor, utan också för att stärka säkerheten och krishanteringsförmågan i samhället. Dessutom behövs förebyggande åtgärder och utbildning med hjälp av vilka folk kan förberedas bättre för olika nödsituationer. Var och en borde i sin vardag se till att förbereda sig för olika undantagstillstånd, och här spelar räddningsväsendet en viktig roll.

Också organisationerna spelar en viktig roll då det gäller att förbereda sig för undantagstillstånd. Akutvården innehar huvudrollen i situationer som hotar folks liv och hälsa, och där tillgängligheten och snabbheten i synnerhet på landsbygden och för människor som är sårbara bör tryggas. En högklassig och fungerande akutvård kräver tillräckliga resurser, kunnig personal samt fungerande samarbetsnätverk med övriga hälso- och säkerhetsmyndigheter. Vi säkerställer akut krisstöd för personer som har varit med om en oväntad traumatisk händelse. I akuta situationer är det också väsentligt att socialjouren har tillräckliga resurser.

• Vi ser till att rikta resurserna rätt: Belastningen på akutvårdstjänsten kan underlättas genom att man tar i bruk regionala förmedlings- och bedömningstjänster för icke-brådskande akutvård, där man fattar beslut om rätt resursfördelning för den hjälpbehövande som har ringt nödnumret. Olika tjänster som når folks hem och mobila social- och hälsovårdstjänster är viktiga komplement till primärvårdstjänsterna, där man genom att öka resurserna kan frigöra akutvårdsresurser för att behandla svårt skadade och sjuka.
• Vi gör bättre förhandsvärderingar: Förberedande åtgärder såsom förstärkning av brandsäkerhetsutbildningen och förstahjälpsberedskapen minskar antalet olyckor och speciellt antalet allvarliga olyckor. Riskbedömningen bör beakta lokala omständigheter samt till exempel säsongs- och evenemangsrelaterade händelser som sätter folk i rörelse samt uppkomsten av smittsamma sjukdomar. Detta förbättrar tilldelningen av räddnings- och akutvårdstjänster. Vi sammanställer den information vi får från olika tjänster och utvecklar det informationsbaserade ledarskapet för att vi bättre ska kunna förbereda oss för risker.
• Vi använder oss av teknologi: Teknologiska verktyg såsom positionerings- och kommunikationssystem i realtid gör räddnings- och akutvårdstjänsterna samt social- och krisjouren snabbare och tryggare. Dessutom kan AI-baserade analysverktyg hjälpa till med resursplanering och att förutse riskområden.
• Vi förbättrar tillgången på akutvård: Antalet akutvårdsenheter och deras tillgänglighet kan förbättras genom att man använder mobila akutvårdsenheter och ser till att det finns tillräckligt med personal, särskilt under rusningstid. Effektiva system för jourtjänstgöring minskar överbelastningen inom akutsjukvården och gör det lättare att snabbt få vård.
• Vi ser till att social- och krisjourerna ges tillräckliga resurser. Inom den akuta socialjouren bör man kunna arbeta i par för att trygga klient- och arbetssäkerheten.
• Vi skapar mångbranschbaserade samarbetsgrupper inom räddningstjänsten, där myndigheter och frivilliga planerar verksamheten. På så sätt kan resurserna fördelas på ett klokt sätt, bland annat inom djurräddningstjänsten, och resurser för kritiska kris- och räddningsinsatser frigöras för brådskande uppgifter.
• Vi effektiverar läkarhelikopterverksamheten och ser till att alla har lika tillgång till dess tjänster: Vi satsar på forskning och utveckling av förstahjälpsverksamheten.

Vi ser till att tjänsterna i välfärdsområdena är jämlika och likvärdiga

Likvärdiga tjänster för olika minoriteter i välfärdsområdena kräver särskild uppmärksamhet och skräddarsydda lösningar. Minoritetsgrupper såsom personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet samt språkliga och kulturella minoriteter har sina egna specialbehov som påverkar tjänsternas tillgänglighet och kvalitet. Välfärdsområdena bör utveckla tjänsterna på ett sätt som också tar hänsyn till genusperspektiv och jämställdhet. Detta innebär till exempel att kvinnors specifika behov av hälsa och välbefinnande aktivt beaktas vid resursfördelningen, vid hur tjänsterna allokeras och i beslutsfattandet, till exempel vid bekämpande av våld i nära relationer.

• Vi bemöter alla sensitivt. När det gäller sexuella minoriteter och könsminoriteter, personer med funktionsnedsättning och personer från olika kulturer bör man se till att personalen är kunnig i till exempel sexualrådgivning för att säkerställa att tjänsten upplevs som trygg och human.
• Vi säkerställer att alla tjänster lämpar sig även för personer med olika funktionsnedsättningar och för minoritetsgrupper.
• Vi ser till att man i enlighet med syftet i lagen om handikappservice uppnår jämlikhet mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning. Handikappservice ska tillhandahållas utifrån individuella behov. Vi säkerställer att ingen funktionshindrad person blir utan nödvändiga tjänster och rehabilitering.
• Vi säkerställer rätten för personer med funktionsnedsättning att delta i beslut som rör dem själva och att bestämma var och med vem de bor. Vi avstår från att konkurrensutsätta upphandlingen av nödvändiga livslånga tjänster för personer med funktionsnedsättning. Vi säkerställer att personer med funktionsnedsättning får den service de behöver utan onödig byråkrati genom att effektivisera handikappservicens tjänsteprocesser.
• Vi tryggar lämpliga kommunikations- och informationskanaler för personer med sensoriska funktionsnedsättningar, för personer med behov av lätt språk och för språkliga minoriteter som behöver tjänster på andra språk än finska. På så sätt säkerställer vi att var och en får vård och stöd som är lättillgängligt och lättbegripligt.
• Vi fäster uppmärksamhet vid hinderfrihet och tillgänglighet för både fysiska och digitala tjänster så att till exempel personer med syn- och hörselnedsättning också kan använda digitala tjänster och distanstjänster.
• Vi säkerställer att välfärdsområdena gör upp jämställdhets- och likställdhetsplaner för att trygga adekvata tjänster för kunderna och likabehandling av personalen. På så sätt förhindrar vi strukturell diskriminering inom välfärdsområdena.
• Vi ser till att transporttjänsterna ordnas på ett sätt som på riktigt gör det möjligt för människor att röra på sig utan att känna sig otrygga eller vara rädda för att inte komma fram dit de är på väg eller inte få skjuts tillbaka. Transporttjänsterna bör organiseras så att kunden kan leva sin vardag på ett flexibelt sätt. Vi tar itu med och förebygger sexuella trakasserier inom transporttjänsterna.
• Vi ser till att våld i nära relationer förebyggs på ett adekvat sätt, att det att finns tillräckliga stödtjänster för offren och att förövarna får rehabilitering för att upphöra med sitt våldsamma beteende. Vi utbildar personalen inom alla tjänster i hur man känner igen och tar itu med våld. Vi tryggar tillgången till tjänster för alla parter som varit med om våld i nära relationer samt för barn i samarbete med organisationer. Vi ser även till att folk hittar tjänsterna.
• Vi säkerställer att olika minoriteter, såsom personer med funktionsnedsättning och personer med mångkulturell bakgrund, deltar i beslutsfattandet i välfärdsområdena för att likställdheten ska tryggas. Rasism, homofobi, transfobi och hatpropaganda bör bekämpas och vi ser till att de inte blir ett hinder för deltagande för någon.
• Vi tryggar de papperslösas rätt till icke-brådskande sjukvård i välfärdsområdena.
• Vi utvecklar högklassiga och likställda tjänster i enlighet med en åldersanpassad modell, oavsett om det gäller cancerbehandling, barnskydd eller terminalvård.

Vi garanterar välfärdsområdena en tillräcklig finansiering

Finland är det land i Norden som använder minst pengar på social- och hälsovård i förhållande till BNP. Finansministeriet ansvarar för den övergripande finansieringen av välfärdsområdena, och ministeriets styrning påverkar hur områdena kan utöva ekonomisk makt. Perioden för täckning av underskott bör förlängas och den totala finansieringsnivån bör höjas för att välfärdsområdena ska kunna möta det rådande kostnadstrycket. Dessutom bör områdena på sikt ges beskattningsrätt, vilket skulle stärka deras självbestämmande och möjliggöra områdesspecifika finansieringslösningar.

• Vi höjer finansieringsnivån för välfärdsområdena: Vi säkerställer att finansieringen av välfärdsområdena motsvarar de verkliga kostnaderna, särskilt med tanke på stigande inflation och lönekostnader.
• Vi förlänger perioden för att täckning av underskotten: Vi ger områdena ett eller två år extra för att de ska kunna balansera sin ekonomi på lång sikt.
• Vi uppdaterar välfärdsområdesindexet: Vi korrigerar bristerna i välfärdsområdesindexet så att det följer de verkliga kostnadsförändringarna i områdena, vilket innebär att finansieringen bättre anpassar sig till olika behov.
• Vi ger välfärdsområdena beskattningsrätt: Beskattningsrätten  ökar områdenas egenansvar och sporrar till effektivitet. Beskattningsrätten skulle inkludera en utjämningsmekanism för att ta hänsyn till områdenas olika socioekonomiska utgångspunkter.
• Vi beaktar de socioekonomiska faktorerna i finansieringsmodellen: Vi förbättrar finansieringsmodellen så att den beaktar befolkningens socioekonomiska situation och behovet av socialtjänster.
• Vi centraliserar flerkanalsfinansieringen stegvis: Vi avstår stegvis från FPA-ersättningen för privat sjukvård och överför medlen till områdena. Offentliga medel bör styras till att stärka det offentliga servicesystemet.

Varje barn, ungdom och familj har rätt till en bra vardag. Välfärdsområdenas uppgift är att i samarbete med kommunerna möjliggöra en trygg uppväxt- och vardagsmiljö. Inom tjänsterna riktade till barnfamiljer måste det förebyggande och tidiga stödet stärkas ytterligare. Rådgivningar samt skol- och studenthälsovården har visat sig effektiva när det gäller att identifiera problem i ett tidigt skede. De vuxnas välbefinnande är avgörande för barnens välbefinnande och en uppskattning av tjänstebehovet som görs i rätt tid sparar resurser eftersom man då kan kartlägga situationen i sin helhet.

• Vi stärker stödet till barnfamiljer: Vi ökar familjerådgivningen och de hembaserade tjänsterna för barnfamiljer och säkerställer att tjänsterna tillhandahålls i rätt tid. Vi stöder barnens, ungdomarnas och familjernas funktionsduglighet. Vi ökar utbildningen av stödfamiljer och familjevårdare. Vi gör det lättare att överföra verksamheten till egna fosterhemsenheter i stället för att lägga ut tjänster på entreprenad. Vid skilsmässa ser vi till att familjen så snart som möjligt får tillgång till en barnombudsman. Vi ser till att ombudsmannen har tillräcklig kunskap om komplexa familjesituationer.

• Vi ökar det neuropsykiatriska kunnandet i välfärdsområdena och tar tillvara yrkesutövarnas specialkompetens. Vi fokuserar på klientcentrerade insatser med låg tröskel. Vi tar hänsyn till folks kraft och ork och gör det till utgångspunkt för hjälpen.

• Vi hjälper till vid familjebildning: Vi ser till att alla välfärdsområden har en familjeplaneringsrådgivning med låg tröskel, dit människor kan gå för att diskutera sin framtida familjebildning. Vi underlättar tillgången till fertilitetsbehandling. Vi gör det möjligt att snabbare komma i åtnjutande av undersökningar med hänsyn till individuella livssituationer och familjernas mångfald.

• Vi främjar en trygg graviditet och förlossning: Vi främjar familjecoaching och testar barnmorskebaserade metoder för gravida och föderskor för att deras önskemål och behov ska beaktas bättre. Vi säkerställer att kvinnor som föder barn ges tillfälle till återhämtning oavsett förlossningssätt. Vi erbjuder alla som föder fysioterapi för att stöda återhämtningen och säkerställer att omfattande stöd ges efter utskrivningen från förlossningssjukhuset.
• Vi stöder föräldraskap: Rådgivningstjänsterna samt skol- och studenthälsovården bör upprätthållas också i fortsättningen, och utvecklas för att möta nya och växande behov till exempel som stöd i föräldraskapet. Vi säkerställer att det finns ett tillräckligt antal professionella såsom sjukvårdare, psykologer, kuratorer och psykiatriska vårdare i varje välfärdsområde. i samarbete med de kommunala tjänsterna stöder vi ensamförsörjarna i deras vardag särskilt under skolloven. Vi utvecklar tonårsrådgivningen, det vill säga stödtjänsterna för föräldrar och familjer med ungdomar.
• Vi ökar barnens och ungdomarnas välmåga: Vi stärker samarbetet med kommuner och organisationer för att råda bot på barns, ungdomars och studerandes fysiska passivitet och få dem att äta hälsosammare. Vi värnar om familjearbetet och stödpersonsverksamheten som stöd för socialarbetet inom barnskyddet. Vi erbjuder gratis preventivmedel till personer under 25 år, till personer som har fött barn under det senaste året och till klienter inom missbruksvården. Vi möjliggör sterilisering också för personer under 30 år.
• Vi säkerställer att socialtjänsten för barnfamiljer har tillräckliga resurser, i synnerhet för förebyggande åtgärder inom den öppna vården och tjänster i enlighet med socialvårdslagen. Vi säkerställer effektiva samarbetsprocesser mellan kommuner, välfärdsområden, staten och organisationer för ungdomar med kriminellt beteende.
• Vi säkerställer att barn och ungdomar i fosterhem får bättre tillgång till nödvändigt stöd från andra sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster under placeringen.
• Vi främjar en rörlig livsstil: Vi ser till att den fysiska aktiviteten förs på tal inom de olika tjänsterna och att kunden vid behov hänvisas till rådgivningstjänsten för fysisk aktivitet.

De äldre är en heterogen grupp. En del har en god livskvalitet och bor självständigt hemma, medan andra behöver mer stöd och tjänster. Nyckelrollen när det är fråga om tjänster för äldre människor är en individuell bedömning av vårdbehovet så att var och en får den vård- och boendeform som är lämpligast och tryggast för henne eller honom.

Lättillgängliga, trygga tjänster och hinderfria boendemiljöer hjälper människor att bo hemma så länge som möjligt. De äldre möter utmaningar såsom låg inkomst, boendemiljöer som inte är hinderfria och ensamhet, vilket sänker deras livskvalitet. Det växande behovet av äldreomsorg är en stor utmaning som måste skötas på ett effektivt och förebyggande sätt. I takt med att befolkningen åldras får försämringen av hälsan och funktionsförmågan, ökningen av kroniska sjukdomar och mångfalden i vårdbehovet en starkare betoning. Det krävs mångsidiga och effektiva åtgärder för att hantera dessa förändringar.

• Vi skapar trygga boendelösningar: Det behövs mer hemlika och individuella boendelösningar. Det behövs också nya alternativ till hemtjänst och serviceboende, såsom kollektivboende. Kollektivboende är särskilt lämpligt för personer med begränsad funktionsförmåga som har nytta av att bo tillsammans. Vi utnyttjar nyskapande teknologi och smarta lösningar för att förbättra boendetryggheten.
• Vi tryggar de äldres goda boendevillkor: För att de äldre ska kunna leva ett så gott liv som möjligt är det viktigt att trygga tillräckliga hemvårdsresurser och multiprofessionellt stöd såsom mat-, städ- och transporttjänster. Hemmen kan behöva förändras och anpassas till de äldres behov för att göra det lättare för dem att bo hemma. För att motarbeta ensamhet bör vi se till att de äldre får tillräckligt med rekreation.
• Vi säkerställer kontinuitet i vården genom att utse en personlig assistent eller ett egenteam: För att ordna en heltäckande vård och koordinering av tjänsterna bör en personlig assistent eller ett egenteam utses för varje äldre person. Också organisationer och anhöriga bör tas med i organiseringen av tjänsterna.
• Vi tar i bruk förebyggande och tidiga insatser: Tidig identifiering och behandling av kroniska sjukdomar förebygger och hindrar dem från att förvärras. Vi främjar fysisk aktivitet och psykisk hälsa samt ökar kostrådgivningen. Det bidrar till att upprätthålla funktionsförmågan och minskar behovet av vård. Vi ser till att de äldre har möjlighet att på förhand påverka beslut som rör dem själva, till exempel genom att upprätta ett vårdtestamente.
• Vi utvecklar mångsidiga vårdalternativ: Flexibla och individanpassade vårdlösningar behövs nu och i framtiden, såsom assisterat boende, familjevård och kollektivboende, där de äldre kan bo kvar i sin egen hemmiljö och få den vård de behöver. Vi ser till att ett tillräckligt och adekvat stöd och en trygg vård tillhandahålls av kompetent personal också vid kollektivboende. Genom att kombinera olika typer av vård ges individanpassade tjänster stöd och behovet av dyra vårdformer minskar. Vård dygnet runt bör också vara möjligt att få när sådan vård är av nöden. Människor ska inte av ekonomiska skäl hänvisas till en vård- eller boendeform som inte är anpassad till deras behov.

Vi stöder anhörigvårdare

Anhörigvårdarna gör ett oersättligt jobb genom att ta hand om sina nära och kära, men de behöver mer stöd för att orka med sin krävande uppgift. Detta innebär tillräcklig ersättning, regelbundna ledigheter och uppföljning av anhörigvårdarnas hälsa och välbefinnande. Anhörigvårdens ställning måste förbättras genom att man erkänner dess betydelse i vårdsystemet och genom att på ett bättre sätt integrera anhörigvårdarnas behov och göra det till en del av välfärdsområdenas servicestruktur.

• Vi ser till att stödtjänsterna sätts i ordning: Anhörigvårdarnas välbefinnande kan stödas genom att man erbjuder korttidsvård och andra stödtjänster som gör det möjligt för anhörigvårdarna att vila och sköta sina egna ärenden. Samtidigt är det viktigt att utveckla skräddarsydd rådgivning och vägledning för anhörigvårdare om olika tjänster såsom hemtjänst, hälso- och sjukvård och socialtjänster.
• Vi ökar utbildningen och kamratstödet: Anhörigvårdarnas rätt till utbildning och kamratstöd bör stärkas. Med hjälp av utbildning förbättras anhörigvårdarnas förståelse för förändringar i den vårdades hälsoläge och vårdarna lär sig hur de bäst kan stöda sina anhöriga.
• Vi reglerar arvodena så de hamnar på rätt nivå: Ersättningen till anhörigvårdare bör ligga på en nivå som är adekvat i förhållande till vårdansvaret och det arbete som utförs.
• Vi startar ett pilotprojekt för att tillhandahålla egenläkartjänster som hemtjänst för anhörigvårdare samtidigt som personen som vårdas erbjuds egenläkartjänster.

Att förbättra behandlingen av psykisk ohälsa och missbruksproblem är avgörande för att möta den växande efterfrågan på tjänster och för att stöda människors välbefinnande på ett holistiskt sätt. Psykiska problem är också en viktig orsak när vi talar om marginalisering inom arbetslivet. Det är viktigt att betona förebyggande åtgärder, vilka minskar risken för att mer allvarliga psykiska problem och missbruksproblem uppstår och erbjuder ett tidigt stöd till dem som behöver det.

Ett centralt utvecklingsobjekt är att öka tillgången till tjänster och lågtröskeltjänster, till exempel genom att tillhandahålla tillgängliga digitala och gemenskapsbaserade tjänster där det går att få stöd snabbt och individuellt. Att fördjupa samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården och utveckla vårdpersonalens kompetens inom mentalhälsa och missbrukarvård i alla välfärdsområden är även en faktor som stöder att effektiv vård ges i tid.

• Vi skapar en terapigarantimodell för att säkerställa rätt omfattning av terapitjänsterna och tryggar mentalvårdstjänster med låg tröskel på basnivå i hela landet. Vi erbjuder krishjälp med låg tröskel och snabb styrning till uppföljande vård. Vi säkerställer också en smidig tillgång till rehabiliterande psykoterapi.
• Vi tryggar resurserna för psykiatrisk vård och ökar kunskapen om mental hälsa på alla delområden inom social- och hälsovården. Psykisk hälsovård behövs av människor i alla åldrar och i olika livssituationer. Vi möjliggör avgiftsfria kortkurser eller psykoterapeutisk utbildning för anställda i välfärdsområdena. Vid behov kan servicesedlar för utlagda tjänster användas för att trygga tjänsteutbudet.
• Vi förebygger självmord i enlighet med God medicinsk praxis-rekommendationen. Exempelvis bör yrkesverksammas kompetens att hantera personer med självmordsrisk och personer som har försökt begå självmord förbättras och det bör skapas verksamhetsmodeller såsom skyddade boenden för självmordsbenägna personer. Vi inrättar centrum som är koncentrerade på självmordsförebyggande i varje välfärdsområde.
• Vi underlättar tillgången till vård genom att minska den stigmatisering som är förknippad med missbrukartjänster. Kravet att man bör vara drogfri för att få tillgång till mentalvårdstjänster bör slopas eftersom det ofta finns orsaker som är relaterade till den mentala hälsan bakom missbrukarsjukdomar.
• Vi tryggar rehabiliteringen inom slutenvården. Samtidigt ökar och utvecklar vi öppenvårdstjänsterna och tar säkra brukarrum för narkotikamissbrukare i testbruk.
• Vi genomför pilotprojekt som möjliggör psykambulansverksamhet. Ambulansverksamheten erbjuder snabbt och sakkunnigt stöd till människor i psykisk kris, vilket minskar belastningen på sjukhusens akutmottagningar och förbättrar tillgången till vård och kvaliteten på den. Att vården söker upp klienten gör det lättare att få hjälp i synnerhet för personer som har svårt att söka vård på egen hand.

Människors hälsa och välbefinnande är totalt bundna till tillståndet i naturen och miljön. Klimatkrisen, föroreningar och miljöförändringar orsakar växande hälsoproblem såsom dödsfall, försämring av långtidssjukdomar såsom lungsjukdomar och spridning av nya patogener.

Social- och hälsovårdssektorns stora koldioxidavtryck kräver åtgärder för att minska utsläppen och avfallet. Natur- och miljöansvaret bör inkluderas i social-, hälso- och räddningsbranschens kunnande och utbildning. Klimatlagen bör utvidgas till att omfatta välfärdsområdena med målet att ha en koldioxidneutral social-, hälso- och räddningssektor senast 2035.

• Vi minskar koldioxidavtrycket från hälso- och sjukvården genom att förbättra energi- och materialeffektiviteten, byta till hållbara energikällor och gynna transportlösningar med låga utsläpp.

• Vi använder produkter och läkemedel med lägsta möjliga miljöpåverkan. Detta inkluderar till exempel ekologiskt producerade läkemedel, mindre skadliga kemikalier och lokalt producerade förnödenheter.

• Vi uppmuntrar till en hållbar växtbaserad diet, till val som stöder fysisk aktivitet och mental hälsa och bidrar till både människors och miljöns välbefinnande. Vi bör utnyttja den lokala naturens hälsoeffekter mer målmedvetet än tidigare.

• Vi effektiverar avfallssorteringen och återvinningen, särskilt av läkemedel och skadliga ämnen. Vi minskar antalet engångsprodukter och främjar återanvändbara alternativ.

• Vi utvecklar beredskapsplaner för de utmaningar som klimatförändringen medför, till exempel värmeböljor och naturkatastrofer vilka direkt påverkar befolkningens hälsa.
• Vi arbetar tillsammans med kommuner, organisationer och företag för att främja hållbarhetsarbete. Att förbättra luftkvaliteten påverkar till exempel prognoserna för lungsjukdomar och många andra folksjukdomar och kräver åtgärder av både välfärdsområden och kommuner.
• Vi utbildar social-, hälsovårds- och räddningspersonal samt kunderna om sambandet mellan miljö, välbefinnande och hälsa. Vi ökar medvetenheten om klimatförändringens hälsoeffekter och hållbara alternativ för att stöda folks val i vardagen.
• Vi investerar i planetär hälsoforskning för att utveckla nya, miljövänliga behandlingar och metoder inom hälsovården. Djurs och människors samlevnad inverkar positivt på välbefinnande och hälsa.
• Vi introducerar mat i enlighet med de nya näringsrekommendationerna inom välfärdsområdenas  utfodringstjänster. Vi halverar användningen av animaliska produkter i välfärdsområdenas mattjänster.