100 sätt att bekämpa klimatförändringen i kommunerna

För oss gröna handlar kommunalvalet om att alla finländska kommuner ska bli föregångare i klimatarbete.

Många kommuner har redan satt upp ambitiösa klimatmål.

Vi anser att målet bör vara att alla kommuner ska vara koldioxidneutrala senast på 2030-talet.

Vi har sammanställt en lista på hundra klimatgärningar som kommunerna kan utföra för att bekämpa klimatförändringen. Med tanke på såväl energi, mobilitet, byggande som många andra kommunala tjänster bör klimatmålen ställas högt.

Energi

1. Användningen av torv och fossila bränslen i kommunala energibolag slopas. Staten erbjuder incitament för energibolag som avstår från stenkolen före 2025.

2. Fastighetsspecifika och storskaliga värmepumpar installeras.

3. Oljeuppvärmning byts ut mot värmepumpar eller andra lösningar med låga utsläpp i kommunens fastigheter.

4. Privata konsumenter uppmuntras och ges råd om att avstå från oljeuppvärmning. Staten ger stöd för detta.

5. De största objekten för tillvaratagande av spillvärme och frånluft, såsom idrottslokaler och kontor, utreds och lönsamma projekt genomförs.

6. Nya sätt att producera energi och smarta energilösningar testas. Till exempel i Villmanstrand jämnar ett virtuellt kraftverk ut den varierande produktionen av vindkraft.

7. Den värme som finns tillgänglig i avloppsvatten och avloppsslam används.

8. Vid kommunens energiupphandlingar köps endast förnybar el.

9. Kommuninvånarnas energirådgivning och medvetenhet ökas. Kompetensen i energifrågor bland framför allt husbolagens beslutsfattare och kommunens arbetstagare förbättras.

10. Kommuninvånarna uppmuntras till energirenoveringar. Till exempel inom ramen för Helsingfors energirenässansprojekt erbjuder stadens energirådgivare husbolag konkret, opartisk information och vägledning samt praktisk hjälp med att genomföra energirenoveringar.

11. Proaktiv rådgivning för husbolag utvecklas för att möjligheterna till energisparande och användning av förnybara energikällor kan beaktas vid grundläggande renoveringar.

12. Energi sparas i kommunens organisationer enligt 50/50-modellen, där skolor, bibliotek eller andra enheter får hälften av de sparade energikostnaderna för eget bruk.

13. Energibesparande åtgärder testas tillsammans med kommuninvånarna. Till exempel i Villmanstrand gavs 46 hushåll inom ramen för Greenreality-verksamheten möjlighet att pröva de saker de valt för att minska hemmets koldioxidavtryck.

14. Solpaneler installeras i kommunens fastigheter. Exempelvis Borgå installerar solpaneler i alla stadens egna nybyggnads- och renoveringsobjekt.

15. Produktionen och användningen av biogas ökas. Till exempel Mellersta Finlands förbund har utarbetat en regional färdplan för produktionen och förbrukningen av biogas i regionen.

16. Samarbete med lokala jordbruksföretag och andra företag som kan producera biogas. Till exempel Jyväskylä utnyttjar lokal produktion i sina biogasbussar.

17. Kommunens gatubelysning förnyas så att den blir energieffektiv.

18. Efterfrågeflexibiliteten för el och värme och plusenergibyggande pilottestas. Till exempel Helsingfors testar för närvarande båda.

19. Kommuninvånarnas möjligheter att följa upp sin egen energi- och vattenförbrukning förbättras och de uppmuntras att minska förbrukningen.

20. Smart teknik används för optimering av värme-, el- och vattenförbrukningen i kommunens fastigheter och infrastruktur.

Mobilitet

21. Kollektivtrafiken utökas.

22. Gång- och cykelmöjligheterna utvecklas och gång- och cykelvägar hålls i skick.

23. Elbussar används.

24. Spårvagnsskenor byggs.

25. Kommunens anställda erbjuds personalbiljetter och -elcyklar.

26. Ett stadscykelsystem inrättas. Eller till exempel en stadsbåtstjänst.

27. Laddningsstationer för elbilar och tankningsstationer för biogas byggs.

28. De fordon som kommunen använder byts ut mot el- och biogasdrivna eller andra utsläppssnåla fordon.

29. Autonoma transporter utvecklas. Till exempel i Sohjoa-projektet har bussar utan förare testats i Helsingfors, Esbo och Tammerfors.

30. Tillgängligheten till kommunens naturobjekt främjas med kollektivtrafik och till fots. Till exempel tjänsten Nuuksioon.fi sporrar turister att ta sig till nationalparken med kollektivtrafik.

31. Trängselavgifter införs i de stora stadsregionerna. Intäkterna från trängselavgiften riktas till utvecklingen av kollektivtrafiken.

32. Lokala trafikstockningar minskas. Till exempel i Parkkihaukka-tjänsten kunde man se bilder från Noux parkeringsplatser för att besökarna skulle kunna undvika de värsta rusningstiderna.

33. Kommunens turistsektor görs grönare. Till exempel Björneborg utreder hur turister kan hänvisas till hållbara färdsätt.

34. Samåkningsbilar tas i bruk för att hyras ut till stadens anställda, invånare och turister.

35. Anropstaxitrafik införs som en kollektivtrafiklösning i glesbygden. Till exempel Byaskjussen i Borgå går ut på att kunden meddelar önskad avhämtningsplats och destination, och resan slås ihop med andra resor åt samma håll.

36. Parkeringsplatsnormen vid byggande slopas för att möjliggöra bilfria bostadsområden.

37. Parkeringsavgifterna i centrum höjs.

38. Parkeringsavgifterna graderas enligt bilens utsläpp och möjligheten till samåkning.

39. Möjligheterna till anslutningsparkering vid trafikknutpunkter förbättras.

40. Säkra och vädertåliga cykelparkeringar erbjuds.

41. Införandet av nya smarta mobilitetstjänster stöds och testas.

42. Utsläppen från distributionstrafiken minskas t.ex. genom konkurrenskriterier och i villkoren för parkeringstillstånd för distributionstrafiken samt genom att det skapas centraliserade avhämtningsplatser för varor och beställningar. Till exempel CityHUB i Åbo fungerar som knutpunkt för kurirtjänster och som avhämtningsställe för butiksbeställningar.

43. Energibesiktningar av kommunens transportkedjor genomförs i syfte att hitta potential för utsläppsminskning.

44. Lämpligheten hos den befintliga infrastrukturen för laddning av elbilar utreds. Till exempel Nokia stad undersöker användningen av värmestolpar för bilar och fastigheters utomhusuttag för laddning av invånarnas och arbetande personers elbilar.

Upphandlingar och tjänster
45. Energiförbrukningen följs upp i kommunens fastigheter, såsom skolor. Fastighetens användare (t.ex. skolelever) inkluderas i minskningen av energiförbrukningen. Till exempel i Ii står daghemmen och skolorna i framkanten av klimatarbetet.

46. Andelen växtbaserad mat i kommunens måltidstjänster ökas.

47. Ett bindande mål fastställs för att minska konsumtionen av kött och mjölk.

48. Matsvinnet i kommunens måltidstjänster minskas.

49. I kommunens upphandlingar beaktas koldioxidavtrycket som ett upphandlingskriterium. Hållbar utveckling beaktas i kommunens upphandlingsanvisningar. Så har man gjort i bland annat Ii.

50. I kommunen utvecklas återvinningen av textilier. Till exempel vid Bioruukki, ett center för bioekonomi och cirkulär ekonomi, har återvinningscentralen för textilavfall i Stensvik i Esbo öppnats för regionens företag som utvecklar nya innovationer.

51. Vid upphandlingar samarbetar man med andra kommuner. Kommunerna har gemensamt upphandlat bl.a. solkraftverk, och det pågår gemensam upphandling i fråga om el- och gasbilar samt laddningsstationer för elbilar.

52. De varor som skaffats till kommunen används slut och begagnat köps om det är möjligt.

53. Utsläppen beaktas vid konkurrensutsättning av transporter och arbetsmaskiner samt entreprenader som inkluderar sådana.

54. Kommunens mattransporter och övriga transporter optimeras så att det uppstår så få körda körsträckor och utsläpp som möjligt.

55. För kommunens eget bruk skaffas endast fordon och arbetsmaskiner med låga utsläpp.

56. Rådgivningen om en hållbar livsstil inom social- och hälsovårdstjänsterna främjas. Till exempel i Päijänne-Tavastland pågår ett pilotförsök med att ge föräldrar vägledning i miljöfrågor i samband med rådgivningsbesök.

57. Undervisningen i hållbara levnadsvanor främjas i olika skolor och på olika skolstadier. Till exempel i livsstilsspelet för att stoppa uppvärmningen vid 1,5 grader som utvecklats i samarbete mellan kommunerna ges verktyg för klimatdiskussion mellan studerande och hemmen, så att de inlärda metoderna kan omvandlas till handlingar i hemmen.

58. Klimat och hållbar utveckling inkluderas i kommunens plan för småbarnspedagogik.

59. Delningsekonomin främjas genom att kommuninvånarna lånas t.ex. hobbyredskap och arbetsmaskiner.

Planläggning och områden

60. Tjänster planeras nära invånarna och kollektivtrafiken.

61. Vindkraftsområden planeras.

62. Naturskyddsområden inrättas.

63. Dikade myrar som ägs av kommunen restaureras.

64. Kommunens icke odlingsbara marker planteras med skog.

65. Kommunen övergår till kontinuerlig odling i sina skogar.

66. En skogsbruksförvaltningsplan med åtgärder för att bevara och öka kolsänkorna utarbetas.

67. Nya energilösningar och energieffektivitetsåtgärder testas i nya bostadsområden. Till exempel i Skaftkärr i Borgå byggs en ny energieffektiv stadsdel för ca 6 000 invånare.

68. Genom planläggning främjas uppkomsten av kvarter och områden som är inriktade på cykel- och gångtrafik.

69. Användning av förnybar energi, energisparande, produktion av närproducerad energi samt användning av områden och lokaler som minskar utsläppen främjas genom planbestämmelser.

70. Kolsänkor och naturvärden som gått förlorade i samband med nödvändigt byggande kompenseras på annat håll.

71. Utsläppskraven för de miljötillstånd som kommunen beviljar skärps.

Byggande och boende

72. I kommunens fastigheter genomförs energi- och materialbesiktningar för att hitta sparpotential.

73. Församlingar och andra fastighetsägare uppmuntras att genomföra energi- och materialbesiktningar.

74. Energieffektiviteten förbättras i kommunens byggnader t.ex. genom ökad isolering och installation av frånluftsvärmepumpar.

75. Koldioxidavtrycket från bibliotek, skolor och andra kommunala byggnader utreds med målet att systematiskt minska avtrycket. Till exempel i Villmanstrand har man utvecklat en ny modell för helhetsbetonad mätning och minskning av koldioxidavtrycket i kommunens byggnader.

76. Den cirkulära ekonomin effektiviseras på byggarbetsplatserna. Till exempel inom RANTA-projektet (cirkulär ekonomi inom byggande i kommunerna) söktes nya användningsändamål för rivningsavfall inom kommunens område.

77. Träbyggandet ökas. Till exempel Tuupala koulu i Kuhmo byggdes av lokalt trä i en lokal fabrik och uppvärmningen sker via ett lokalt sågverk.

78. Kommuninvånarna erbjuds omfattande möjligheter till avfallssortering och sorteringen sköts inom ramen för kommunens verksamhet.

79. Mängden avfall som hamnar på avstjälpningsplatsen minimeras och också gaserna från avstjälpningsplatserna utnyttjas.

80. Användningen av återvunnet material vid husbyggnad, infrastrukturbyggande och underhåll ökas.

81. I kommunens eget byggande och infrastrukturbyggande minimeras livscykelutsläppen.

82. I samband med grundläggande renovering av kommunens egen bostadsproduktion eftersträvas stor energieffektivitet och genomförs energieffektivitetsåtgärder som är lönsamma med tanke på livscykelkostnaderna.

83. Användningsgraden för kommunens byggnader förbättras och olika användningsändamål möjliggörs.

84. Pilotförsök med utsläppsfria arbetsplatser i stadens eget byggande utförs, och utifrån erfarenheterna tas modellen i bruk på alla arbetsplatser. Till exempel i Helsingfors pågår redan ett pilotprojekt.

85. Höga energieffektivitetskrav inkluderas i villkoren för överlåtelse av tomter. Tomtöverlåtelsetävlingar som siktar på koldioxidneutralitet genomförs.

86. Nollenergibyggande gynnas, dvs. byggnader som producerar energi som motsvarar minst den egna förbrukningen.

87. Återvunnet och återvunnet material utnyttjas i kommunens grönbyggande.

88. Invånarna erbjuds gemensamma utrymmen, såsom distansarbetsutrymmen, som minskar behovet av utrymme i bostäderna.

Förvaltning

89. Ett bindande mål för minskning av utsläppen för kommunen uppställs och framskridandet följs upp. Redan nu bor 45 procent av finländarna i en kommun som siktar på koldioxidneutralitet före 2030.

90. Kommunen ansluts till de kolneutrala Hinku-kommunena, de resurssmarta Fisu-kommunerna eller något annat klimatnätverk.

91. Samarbete med kommunerna i närområdet. Till exempel i ett projekt genomfört av Mellersta Finlands förbunds projekt utvecklades nya lösningar på kommunernas utsläppsminskningar med hjälp av kollegialt lärande.

92. Kommunen fogas till det frivilliga energieffektivitetsavtalet för kommunerna, i vilket redan 117 kommuner deltar.

93. Kommuninvånarna tas med i planeringen av utsläppsminskningar.

94. Mål för minskning av utsläppen uppställs för alla kommunala organisationer. Till exempel i Vichtis har varje tjänst och enhet sina egna åtgärder för att främja klimatmål.

95. En klimatbudget införs. Till exempel i Tammerfors budget för 2020 ingick för första gången en klimatbudget med vilken staden synliggjorde sina klimatåtgärder och de resurser som budgeterats för dem.

96. Företagen inom miljösektorn i regionen samordnas i syfte att utveckla nya lösningar och affärsmodeller. Till exempel företagsinriktade Greenreality Networks, ett nätverk inom energi- och miljösektorn i Södra Karelen, koordineras av Wirma, som ansvarar för företags- och näringstjänsterna i Villmanstrand stad.

97. För kommunen utarbetas en färdplan eller ett åtgärdsprogram för cirkulär ekonomi och delningsekonomi.

98. För kommunen skapas en strategi för anpassning till klimatförändringen.

99. Genom kommunens upphandlingar, försök, anvisningar och andra metoder främjas uppkomsten av och marknaden för sådana produkter och tjänster med vilka kommuninvånarna och företagen kan minska sina utsläpp.

100. Klimatkonsekvenserna av stora kommunala projekt bedöms med målet att minska dem.